WWF: LÄt bli amerikansk hummer

En delikatess i fiskdisken – men indirekt livsfarlig för en utrotningshotad val. DĂ€rför sĂ€ger VĂ€rldsnaturfonden "lĂ„t bli" om den amerikanska hummern.
–Den gĂ„r direkt frĂ„n grönt till rött ljus, sĂ€ger Inger Melander pĂ„ WWF.

BurfÄngad amerikansk hummer gÄr drekt frÄn grönt till rött ljus i WWF:s senaste fiskguide. Arkivbild.

BurfÄngad amerikansk hummer gÄr drekt frÄn grönt till rött ljus i WWF:s senaste fiskguide. Arkivbild.

Foto: Robert F Bukaty/AP/TT

Mat & dryck2021-05-27 06:33

I svenska vatten anses den amerikanska hummern vara en invasiv art. Men Àven i sina ursprungsvatten stÀller den, indirekt, till med problem.

I senaste fiskguiden frÄn VÀrldsnaturfonden (WWF) avrÄder organisationen frÄn amerikansk hummer som burfÄngats i USA eller Kanada, eftersom det visat sig att fisket Àr ett hot mot nordkaparen, en val som hör till de mest hotade arterna pÄ jorden.

– Fisket kan skada valen som simmar i de hĂ€r vattnen och letar efter föda och Ă€ven ska fortplanta sig, sĂ€ger Inger Melander pĂ„ WWF.

– Man har ju burarna pĂ„ botten och ganska kraftiga rep upp till en flytboj. Det Ă€r som upplagt för att valen ska trassla in sig. Det sker ocksĂ„ kollisioner med bĂ„tar.

Strömmingen i fara

Nordkaparen, som kan bli omkring 15 meter lÄng, var tidigare spridd över ett stort omrÄde, men finns nu bara lÀngs Nordamerikas östra kust.

Det bedöms bara finnas omkring 350 till 400 exemplar kvar. Och av dem Ă€r bara 80–100 honor.

– Honorna har börjat föda kalvar senare Ă€n tidigare, samtidigt som det blivit fler Ă„r mellan födslarna. Valen har ocksĂ„ börjat förĂ€ndra sitt sökbeteende, det vill sĂ€ga omrĂ„den som den dyker upp i. SĂ„ det Ă€r flera faktorer som samverkar, sĂ€ger Inger Melander.

I Ärets fiskguide, som WWF presenterar i dag, ingÄr 89 fisk- och skaldjursarter som finns pÄ den svenska marknaden.

Utöver den amerikanska hummern har rekommendationerna Ă€ndrats för exempelvis strömmingen i Östersjön, som gĂ„tt frĂ„n grönt (bra val) till gult ljus (var försiktig) i guiden.

– BestĂ„ndet Ă€r utsatt för ett högt fisketryck. Andelen lekmogen fisk gĂ„r ner och strömmingarna börjar Ă€ven minska i storlek och bli könsmogna tidigare. Det Ă€r klassiska tecken pĂ„ överfiske, sĂ€ger Inger Melander.

"Titta efter certifieringar"

Situationen för torsken Àr fortsatt bekymmersam, utan mÀrkbara förbÀttringar. Andra arter som Àr illa ute Àr skipjack, en tonfiskart som anvÀnds i tonfiskburkar, som gÄtt frÄn gult till rött nÀr det gÀller fiskar som fiskas i Atlanten.

DÀremot fÄr skarpsill och makrill grönt ljus i den senaste upplagan av fiskguiden.

VÀrldsnaturfonden poÀngterar att det finns miljövÀnligare (till exempel MSC-mÀrkta) alternativ för mÄnga av de populÀraste matfiskarna.

– Fisket Ă€r svĂ„rt. Det Ă€r sĂ„ beroende av vad det Ă€r för art, hur den Ă€r fiskad och var den Ă€r fiskad, sĂ€ger Inger Melander.

– Men det Ă€r ett bra verktyg att titta efter certifieringarna nĂ€r man vill hitta fisk som ligger pĂ„ grönt ljus.

Fakta: Fiskguiden

WWF:s (VÀrldsnaturfonden) fiskguide Àr tÀnkt som en vÀgledning för konsumenter, dagligvaruhandeln och restauranger.

Fisk- och skaldjursarterna bedöms efter tre kriterier. Hur bestÄnden mÄr, hur effektiv förvaltningen och kontrollen Àr och hur fiskets pÄverkan pÄ ekosystemet ser ut.

NÀr det gÀller odlade arter bedöms varifrÄn fodret kommer och hur odlingens miljöpÄverkan ser ut.

Resultatet ges i form av trafikljus, dÀr grönt innebÀr "bra val", gult betyder "var försiktig" och rött kommer med uppmaningen "lÄt bli".

WWF rekommenderar fisk- och skaldjur som Àr miljömÀrkt av antingen MSC (Marine stewardship council), ASC (Aquaculture stewardship council) eller Krav.

KĂ€lla: WWF


Fakta: NÄgra nyheter i Ärets guide

HÀr Àr nÄgra exempel pÄ arter som fÄtt ny bedömning (grönt, gult eller rött ljus) i Ärets fiskguide frÄn VÀrldsnaturfonden (WWF).

Strömming/sill: fisk som fiskats med garn i Östersjön gĂ„r frĂ„n grönt till gult ljus.

Amerikansk hummer: frÄn grönt till rött om den Àr burfÄngad lÀngs USA:s eller Kanadas kust.

Tonfisk: Skipjack som fiskats med ringnot i Atlanten samt i Indiska Ocenanen gÄr frÄn gult till rött. Det gör Àven gulfenad tonfisk som fiskats med ringnot i vÀstra och centrala Stilla havet.

Makrill: fisk som fiskats med flyttrÄl i Nordostatlanten gÄr frÄn gult till grönt ljus.

Skarpsill: gÄr frÄn gult till grönt om den Àr fiskad med flyttrÄl i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.

Sardin: frÄn gult till grönt om den fiskats med ringnot i Biscayabukten.

KĂ€lla: WWF

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!