Mangling om hotad artrikedom väntar

– Vårt beroende av fossila bränslen har kastat in vårt klimat i kaos, från värmeböljor och skogsbränder till samhällen som förstörts av torka eller översvämningar, sade FN:s generalsekreterare António Guterres vid invigningen av COP15 i Montreal på tisdagen.

– Inga ursäkter. Inga förseningar. Löften som görs måste bli löften som hålls, fortsatte han.

Forskningen visar att det är mycket som står på spel. Upp till en miljon av världens växt- och djurarter hotas av utrotning på grund av bland annat ökad mark- och vattenanvändning, ohållbara brukningsmetoder, spridningen av invasiva arter och klimatförändringar. Utdöendet går snabbare än vad det har gjort under de senaste tio miljoner åren.

– Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är grunden för människors levnadsvillkor och nu är det av största vikt att vi får klart det nya ramverk och de mål som ska gälla de kommande 28 åren, säger Linnea Sundblad, på Naturvårdsverket som är på plats i Montreal.

Hon beskriver det som att det finns en viss frustration eftersom man inte kommit så långt som man hoppats i de förberedande diskussionerna om de 22 åtgärdsmålen.

– Grupperna har inte hunnit gå igenom alla målen, arbetet har gått lite långsamt i vissa grupper. Men samtidigt finns det ganska mycket tid kvar. Det är nog så att vissa väntar med att flytta sina positioner till de sista dagarna.

Behövs korridorsnack

Årets möte är det första som hålls fysiskt på flera år. Under covidpandemin genomfördes ett par virtuella förhandlingsmöten om de nya globala målen. Men enligt Linnea Sundblad begränsades arbetet delvis av att det saknades tillfällen för det ”korridorssnack” och byggandet av förtroende som behövs för att hitta nödvändiga kompromisslösningar.

– Att företrädare från olika länder kan träffas är viktigt för att det ska ske framsteg i förhandlingarna. De virtuella mötena har inte heller formellt kunde fatta beslut enligt konventionens regler. Det är först när vi har haft möjlighet att träffa delegater från olika länder fysiskt som det har varit möjligt att ta viktiga steg att komma vidare och partsmötet kommer att vara ett viktigt tillfälle för detta, säger hon.

Sundblad får medhåll av Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet. Hon är på plats på mötet vilket är ett avgörande sätt att nå ut med forskning och förhoppningsvis kunna påverka beslutsfattarna.

– Det är mycket lättare att göra det om man ses, vi kan till exempel prata med folk mellan förhandlingarna. För mig som forskare fyller COP15 en viktig funktion, säger hon.

Svårförklarade samband

Klimatförändringar och hoten mot den biologiska mångfalden hänger ihop. Men att förklara varför den är viktig och hur vi människor påverkar den är inte helt enkelt.

– Frågan om biologisk mångfald är till viss del svårare att greppa än den om klimatet. Den är så komplex och påverkas av så många olika mänskliga aktiviteter. Den hänger ihop med klimatfrågan men samtidigt är det viktigt att vi har två olika möten med två olika konventioner och ramverk för att ge tyngd åt varje fråga, säger Linnea Sundblad.

Förhoppningen är att mötet i Montreal ska mynna ut i ett ramverk och årets möte har samma tyngd som klimatkonferensen i Paris. Tidigare har förhandlingarna om ett globalt ramverk för biologisk mångfald gått om intet. Ett förslag om ett globalt mål att skydda och återställa 30 procent av land och vatten har fått brett stöd. En av förhoppningarna på mötet är att enas om ett antal indikatorer som gör det möjligt att följa upp målen som sätts.

– Alla indikatorer kommer troligen inte att bli helt klara men så många som möjligt. Utan uppföljning går det inte att veta hur det går, säger Linnea Sundblad.

Finansiering på agendan

Precis som under COP27 om klimatet är en viktig fråga hur länder med mindre utvecklad ekonomi ska kunna finansiera sitt arbete. Cirka 80 procent av den biologiska mångfalden finns i dessa länder och det är där de mest allvarliga effekterna märks.

Kanadas premiärminister Justin Trudeau presenterade under invigningen på tisdagen ett bidrag på 350 miljoner dollar till utvecklingsländer för att skydda naturen.

– Finansiering är en viktig fråga som ligger i mötesagendan. Det ligger också mål i ramverket som handlar om finansiering och finansiella strömmar och hur konventionens länder kan bidra till utvecklingsländers möjlighet att klara detta, säger Sundblad.