De solskyddsprodukter som finns pÄ den svenska marknaden ska ha en mÀrkning pÄ svenska som beskriver hur den ska anvÀndas för att ge det utlovade solskyddet. Men det finns en hel del brister vad gÀller mÀrkningar.
ââVi avrĂ„der frĂ„n att köpa solskyddsprodukter som inte har varningstexter och bruksanvisning pĂ„ svenska, sĂ€ger Elmira Tavoosi, utredare pĂ„ LĂ€kemedelsverket.
Ett solskydd mÄste enligt regelverket skydda mot bÄde UVB och UVA-strÄlning. Minst en tredjedel av solskyddsfaktorn, spf, ska vara ett skydd mot UVA-strÄlning.
ââMen det finns inget krav inom EU att det mĂ„ste stĂ„ pĂ„ flaskan att den innehĂ„ller skydd mot UVA men oftast finns det en symbol med bokstĂ€verna UVA i en cirkel, sĂ€ger Elmira Tavoosi.
Saknas cirkeln Àr det alltsÄ upp till konsumenten sjÀlv att frÄga om produkten Àven har ett UVA-skydd.
Sex teskedar
Solskyddsprodukten fĂ„r inte heller pĂ„stĂ„ att den skyddar mer Ă€n den verkligen gör. DĂ€rför fĂ„r den inte mĂ€rkas med uttryck som âsunblockâ eller âskyddar hela dagenâ.
Ett vanligt problem Àr, enligt Elmira Tavoosi, att alltför mÄnga anvÀnder alldeles för lite solkrÀm för att komma upp i det skydd som stÄr pÄ flaskan. UngefÀr 35 procent uppger att de inte anvÀnder solskyddsmedel alls, enligt KOHF, Kosmetik- och Hygienföretagens, Ärliga anvÀndarenkÀt.
ââDen mĂ€ngd som anvĂ€nds nĂ€r man vetenskapligt testar ett solskydd motsvarar 36 gram eller cirka sex teskedar solkrĂ€m till en vuxen person. Man kan ha det som riktmĂ€rke, sĂ€ger Elmira Tavoosi.
Ett annat misstag Àr att man anvÀnder en gammal solkrÀm. I regel mÀrks det ut pÄ flaskan hur lÀnge den hÄller efter öppnande, men inte alltid. Om det inte framgÄr fÄr man helt enkel granska krÀmens egenskaper. Den ska till exempel inte skikta sig.
ââLukta pĂ„ den och titta pĂ„ om krĂ€men Ă€ndrat fĂ€rg. Solfilter bryts ner av vĂ€rme och ljus, sĂ€ger Elmira Tavoosi.
"Obetydliga hÀlsorisker"
Varje Är brukar det ocksÄ uppstÄ en diskussion om "skadliga" kemikalier i solkrÀm. Ofta Àr det sjÀlva filtret som pekas ut som en hÀlso- eller miljöbov. Ett solskyddsfilter kan vara kemiskt eller fysikaliskt. Det kemiska absorberar strÄlningen medan det fysikaliska reflekterar bort strÄlningen.
ââDet stora problemet Ă€r inte solskyddsprodukter, det Ă€r hudcancer. Alla solkrĂ€mer, oavsett filter, ger ett bra skydd och alla Ă€r godkĂ€nda ur sĂ€kerhetssynpunkt, sĂ€ger PĂ€r Svahnberg, doktor i organisk kemi pĂ„ Toxintelligence i Stockholm.
Han berÀttar att det i dagarna kommit en ny, norsk studie dÀr man jÀmfört flera olika typer av solfilter och kommit fram till att risken för eventuella hÀlsoeffekter Àr obetydlig.
ââTill viss del gĂ„r solskyddsfilter in i blodet men mĂ€ngden Ă€r sĂ„ liten att den inte pĂ„verkar oss, sĂ€ger PĂ€r Svahnberg.
Mer nytta Àn skada
NÀr det gÀller miljön Àr solfilter inte lika harmlösa:
ââMan ska inte blunda för att solfilter har negativa miljöegenskaper. Men det Ă€r inte samma sak som att de tar död pĂ„ korallrev och fiskar. De lĂ€kemedel vi tar och som vi kissar ut skadar miljön lĂ„ngt mycket mer.
Idag finns det inga solkrÀmer som klassas som miljövÀnliga.
ââDet gĂ„r inte att göra miljövĂ€nliga solfilter, vi har inte tekniken Ă€n. Jag tror inte att vi kommer kunna ta fram det i nĂ€rtid heller. Men vid en sammanvĂ€gd bedömning gör solskyddsprodukter betydligt mer nytta Ă€n skada, sĂ€ger PĂ€r Svahnberg.