Donerat blod kan ersÀtta trÀningspass

Äldre möss som fĂ„r en blodtransfusion frĂ„n jĂ€mnĂ„riga möss som motionerar regelbundet fĂ„r piggare hjĂ€rna och bĂ€ttre minne.

TrÀning kan motverka hjÀrnans Äldrande.

TrÀning kan motverka hjÀrnans Äldrande.

Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-07-15 20:30

Fysisk trÀning Àr ett effektivt sÀtt att motverka hjÀrnans Äldrande, enligt en mÀngd studier pÄ bÄde djur och mÀnniskor. Nu har en grupp amerikanska forskare visat att den hÀr trÀningseffekten kan överföras med hjÀlp av blodtransfusioner frÄn en individ som motionerar regelbundet till en individ som lever ett orörligt liv. I alla fall nÀr det gÀller möss.

Forskarna delade slumpmÀssigt in en grupp Àldre möss i undergrupper som antingen fick tillgÄng till ett motionshjul eller byggmaterial till en mjuk viloplats. Efter sex veckor sÄg forskarna att de motionerande mössen hade utvecklat betydligt fler nya nervceller i bland annat den del av hjÀrnan som kallas för hippocampus och som spelar en viktig roll för minnesfunktionen.

Reagerade snabbare

NÀr forskarna testade mössens kognitiva förmÄgor visade det sig att de motionerande mössen hade bÀttre minne, hittade bÀttre och reagerade snabbare Àn de möss som bara fÄtt byggmaterial till en sovplats.

I nÀsta steg tog forskarna blodplasma frÄn mössen i de tvÄ grupperna och donerade till en tredje grupp möss i samma Älder, som inte fÄtt motionera. Under en period pÄ tre veckor fick varje sÄdan otrÀnad mus sammanlagt Ätta blodtransfusioner frÄn antingen möss som motionerat eller som levt orörligt.

DĂ€refter genomförde forskarna en motsvarande undersökning av mössen som fĂ„tt blodplasma – och sĂ„g samma mönster. De möss som fĂ„tt plasma frĂ„n motionerande möss hade större nybildning av nervceller i hjĂ€rnan och presterade bĂ€ttre i kognitiva test Ă€n de möss som fĂ„tt plasma frĂ„n möss som inte hade motionerat.

Fungerar Àven tvÀrtom

"VÄra data visar att de positiva effekter som trÀning har pÄ den Äldrande hjÀrnan kan föras över via komponenter i blodet", skriver forskarna i studien som publiceras i tidskriften Science.

Resultaten gĂ„r i linje med tidigare studier som bland annat visar att blod frĂ„n unga möss föryngrar hjĂ€rnan hos Ă€ldre möss, och Ă€ven det motsatta – att blod frĂ„n Ă€ldre möss kan minska nybildningen av nervceller hos yngre möss.

Det Àmne som tycks vara huvudansvarigt för den hÀr trÀningseffekten hos möss bildas i levern och kallas för GPLD1. Det ökar vid trÀning och nÀr forskarna injicerade Àmnet direkt i möss som inte motionerade syntes samma förÀndring i hjÀrnan och förbÀttring av de kognitiva förmÄgorna som vid trÀning.

Forskargruppen har ocksĂ„ mĂ€tt halten GPLD1 hos mĂ€nniskor i Ă„ldern 66–78 Ă„r och sett att den Ă€r betydligt högre hos personer som trĂ€nar regelbundet.

Den hÀr typen av forskningsresultat vÀcker hopp om att kunna motverka Äldersrelaterade kognitionsnedsÀttningar hos mÀnniskor, exempelvis demens. Hittills har dock försök med blodtransfusioner frÄn unga till Àldre personer inte gett nÄgra entydiga resultat.

Fakta: Minnet

LÀnge antogs det att minnet utgjordes av ett enda system. Men i dag Àr forskarna eniga om att det kan delas upp i flera delsystem. Den viktigaste uppdelningen Àr mellan korttidsminnet och lÄngtidsminnet.

Korttidsminnet eller arbetsminnet, som endast fungerar under nÄgra sekunder, aktiveras nÀr vi exempelvis ska slÄ ett telefonnummer. LÄngtidsminnet svarar för lagring av information som kan behövas vid ett senare tillfÀlle.

Minnet Àr lokaliserat i flera delar av hjÀrnan. Hippocampus Àr viktig för den typ av lÄngtidsminne som kallas episodiskt minne, det vill sÀga hÀndelser som Àr relaterade till varje individs egna upplevelser. Pannloben och tinningloberna Àr Ä sin sida viktiga för arbetsminnet.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!