DÀrför Àr det svÄrt att jÀmföra döda i covid

Sverige har den senaste tiden varit ett av de lĂ€nder med högst rapporterad överdödlighet i vĂ€rlden – vilket fĂ„tt mĂ„nga att med ny kraft kritisera landets strategi mot covid-19. Men fallgroparna och förbehĂ„llen vid möjliga slutsatser av skillnader i dödstal mellan lĂ€nder Ă€r mĂ„nga.

Sjukhuspersonal i arbete utanför akutmottagningen pÄ S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Arkivbild.

Sjukhuspersonal i arbete utanför akutmottagningen pÄ S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-05-23 12:01

Diskussionen om svensk överdödlighet tog fart ordentligt nÀr tidningen Financial Times, med siffror frÄn bland annat den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, noterade att Sverige under förra veckan hade högst döda per capita i covid-19 i vÀrlden.

Men nÀr man ska jÀmföra överdödlighet mellan lÀnder, sÀrskilt nÀr det gÀller i ett sÄdant snabbt förlopp som vid spridningen av covid-19, finns fler faktorer att ta i beaktande.

– I Europa har vi ett centralt system, Eurostat, dĂ€r det nu Ă€r ganska stora krav pĂ„ att kunna presentera snabb statistik. Normalt finns inte det kravet för dödsstatistik, sĂ„ det gör ju att skillnaderna i system för rapportering mellan lĂ€nder i Europa nu blir extra tydlig, sĂ€ger statistikern Linus Garp, utredare pĂ„ Statistiska centralbyrĂ„n (SCB).

Italiens dödssiffror

Han nĂ€mner exempelvis Italien, varifrĂ„n det nyligen kom rapporter om att det kan vara nĂ€stan 19 000 fler döda i covid-19 Ă€n den officiella siffran pĂ„ 32  000, utifrĂ„n nya berĂ€kningar om överdödligheten i landet. DĂ€r har man ett mer decentraliserat system, dĂ€r statistik samlas in per region och rapporteras in mer sĂ€llan.

– Jag pratade med kollegor i Italien hĂ€romveckan, just pĂ„ grund av att man börjat skicka in statistik per vecka till Eurostat. Det har vi i Sverige inga som helst problem med att skicka in, men ett antal lĂ€nder som har andra system sĂ€ger att det Ă€r omöjligt att kunna begĂ€ra in den statistiken sĂ„ snabbt.

För till exempel dödlighet i cancer kan man göra relativt sĂ€kra jĂ€mförelser inom i vart fall Europa – dĂ€r man genom Eurostat lĂ€nge arbetat med harmonisering av statistik mellan lĂ€nder. Men det blir alltsĂ„ svĂ„rare nĂ€r tidsförloppet komprimeras som nu.

Extra vanskligt blir det om man jÀmför dödstalen i covid, och inte överdödligheten. Detta eftersom det rÄder stor osÀkerhet om hur lÀnder testar och vad man vet om dödsorsakerna.

Dödsorsak

Det anser Àven Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet.

– Det Ă€r vĂ€ldigt tydligt att det slĂ„r olika nĂ€r man har olika rutiner för hur man klassificerar dödsorsak och sedan tar in det i en gemensam databas. Enligt mig kan det i en del lĂ€nder vara sĂ„ mycket som 50 procent fler döda i covid Ă€n vad som hittills har rapportats, sĂ€ger Hedlin.

Enligt honom bör man inte heller dra för stora vÀxlar pÄ relativt smÄ siffror.

– Det pratas mycket nu om siffrorna frĂ„n ECDC, att Sverige under en kort period hade det högsta sjudagars glidande medelvĂ€rde per dag och capita. Men Ă€ven dĂ„ Sverige lĂ„g lite högre Ă€n Storbritannien sĂ„ Ă€r skillnaden sĂ„ liten att som statistiker skulle jag sĂ€ga att det Ă€r ingen skillnad.

Analys av jÀmförelser

Linus Garp har inga problem med de pÄgÄende jÀmförelserna mellan lÀnderna, men menar Àven han att man bör vara försiktig i analysen av dem.

– Jag Ă€r för att man gör jĂ€mförelser, men man ska veta att sĂ„dan hĂ€r snabb statistik, som ofta Ă€r daglig, Ă€r behĂ€ftad med en vĂ€ldig osĂ€kerhet. Man kan vara tydligare med att statistiken ska tas med en nypa salt, för den kommer revideras.

PÄ global nivÄ Àr han osÀker pÄ om det alls med sÀkerhet kommer att gÄ att fÄ nÄgon kvalitetssÀkrad statistik över hur covid-19 har slagit, men inom Europa lÀr det gÄ bra, sÀger Linus Garp.

– I Europa som vi ofta jĂ€mför med, och ett antal andra lĂ€nder som exempelvis USA, kommer man nog ganska snabbt kunna göra jĂ€mförelser i takt med att pandemin ebbar ut.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!