Sedan kriget i Ukraina bröt ut har vattendunkar, spritkök och vevradioapparater haft en strykande ÄtgÄng.
Ăverallt talas det om krisberedskap för att klara livhanken en tid, eller prepping, som det kallas med ett nyare engelskt ord. Svenskarna undrar hur de ska göra, hur mycket vatten och mat som behövs och vad som Ă€r viktigast i en kris.
ââDen information vi gĂ„r ut med innebĂ€r att man ska ha egen beredskap för att klara sig ungefĂ€r en vecka, sĂ€ger Anna Wennerström, pressansvarig pĂ„ Myndigheten för samhĂ€llsskydd och beredskap, MSB.
MÄnga funderar pÄ vad som hÀnder efter de dÀr sju dagarna som MSB tycker att vi ska ha beredskap för. Enligt MSB Àr det en ungefÀrlig tid, för att till exempel myndigheter, kommuner och andra organisationer ska hinna anpassa sig och fÄ ordning pÄ allt om man stÄr inför en större samhÀllsstörning. Fast det Àr inte sÀkert att allt fungerar som vanligt efter en vecka, enligt MSB, sÄ den dÀr tidsangivelsen pÄ sju dagar Àr ungefÀrlig.
"Preppa solidariskt"
Mat, vatten, vĂ€rme och kommunikation â det Ă€r vad alla bör förbereda i sin hemmaberedskap, enligt MSB. Men hur mycket man behöver Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga.
ââMan fĂ„r utgĂ„ frĂ„n hur ens eget hushĂ„ll ser ut, om man Ă€r ensamhushĂ„ll eller en familj.
Kanske minns vi inledningen till coronapandemin, dÄ folk vÀrlden över köpte pÄ sig mÀngder med toapapper och hyllorna snabbt tömdes. FrÄgan Àr var grÀnsen gÄr mellan prepping för en sund krisberedskap och ren bunkring för att hamstra.
ââDet Ă€r en jĂ€ttestor skillnad mellan prepping och bunkring. Man fĂ„r preppa solidariskt.
Man kan ocksÄ undra vad som hÀnder med den som inte kan, vill eller förmÄr förbereda sig. Kommer samhÀllet till undsÀttning dÄ? Nja, det kan man inte rÀkna med, enligt MSB. SamhÀllet riktar in sina resurser pÄ de svagaste som inte har möjlighet till egen beredskap.
Vilka kriser man ska förbereda sig för Ă€r inte heller uttalat av MSB â det kan vara allt frĂ„n översvĂ€mningar och snöstormar till cyberattacker och krigstillstĂ„nd.
ââVi gör inte skillnad pĂ„ olika typer av kriser.
Nu mÀrks ett enormt ökat intresse för den broschyr som MSB skickade ut till alla svenskar 2018, "Om krisen eller kriget kommer". Den beskriver vad alla svenskar bör göra för att förbereda sig inför en kris.
ââFrĂ„n den 1 januari till den 29 februari i Ă„r har den laddats ned 88 205 gĂ„nger. Förra Ă„ret var det bra 790 nedladdningar under samma tid, sĂ€ger Anna Wennerström.
à sa Hagelberg Àr nationell samordnare pÄ Civilförsvarsförbundet, som har MSB:s uppdrag att informera om krisberedskap. Bland annat hÄlls korta kurser via webben, och dÀr har deltagarantalet ökat rejÀlt nu, berÀttar hon.
ââGrundbehoven ska tillgodoses. Mat, vatten, vĂ€rme, information, trygghet och sömn. Man mĂ„ste vara mĂ€tt för att fungera, sĂ€ger hon.
21 liter vatten för en vecka
Civilförsvarsförbundet vill inte heller sÀga exakt vad eller hur mycket som behövs av olika varor. Det Àr sÄ individuellt, och man tycker om olika saker. Men mÄnga funderar pÄ vattenÄtgÄngen, fast à sa Hagelberg vill inte ange nÄgon exakt mÀngd.
ââVi anvĂ€nder kanske mellan 100 och 150 liter vatten per person och dag nĂ€r det inte Ă€r kris. Men sĂ„ mycket kan man ju inte lagra. Man fĂ„r fundera pĂ„ vilka behov man har.
En liten fingervisning kan vara att en vuxen person behöver fÄ i sig mellan tvÄ och tre liter vÀtska per dag. MSB rÄder svenskarna att se till att ha minst tre liter per person och dygn. För sju dagar blir det 21 liter för en person.
ââMen en hel del av det vatten man behöver fĂ„r man via maten. Man kan ocksĂ„ ha fĂ€rdigblandad dryck hemma, sĂ€ger Ă sa Hagelberg.