Förhandlingsexperten: Försiktigt optimistisk

Under onsdagen tog två fångar på Hällbyfängelset utanför Eskilstuna två kriminalvårdare som gisslan.

– Gisslantagarna har sin agenda där de ställer vissa krav, vilka man oftast inte kan gå med på. Det gäller att inte konflikten förvärras utan att man hittar en fredlig lösning, vilket är lättare sagt än gjort vid ett svårt läge, säger han till TT.

– Det gäller att inte spela dem i händerna och försöka hitta en lösning som är minst dålig för båda parter. Man vill inte att det utvecklas till något värre utan hantera det som finns i dagsläget.

Att gisslantagarna fått igenom sitt krav om pizzor – som de ställde som villkor för att de skulle släppa en ur gisslan – är en väg framåt.

– När man ger något då brukar man få något tillbaka, det är en gammal princip. Det är inget konstigt att tillmötesgå ett sådant krav, säger han.

– De vill få igång samtalet och visa på god vilja vilket de har gjort i det här fallet.

Under kvällen kom också beskedet om att en ur gisslan släppts, fysiskt oskadd.

– Det betyder att man har förhandlingar igång och en dialog. Det är väldigt positivt, säger Åge.

– Det kan vara att pizzorna kanske har satt fart på det här och det är jättebra. Men det återstår mycket ändå.

"Väldigt ovanliga"

Om gisslantagarna på Hällbyfängelset är beväpnade med improviserade skär- eller stickvapen, vilket flera medier uppger, förändrar inte förhandlingen i sig.

Åge säger att polisen är rutinerade i sammanhanget.

– De flesta gisslantagare ställer krav och använder våld som hot, det är det kraftmedel som den parten har.

Oftast sker gisslansituationer ute i samhället och väldigt sällan i banklokaler eller fängelser. Men polisen hanterar förhandlingar varje vecka.

– Men sådana här situationer är väldigt ovanliga, säger Åge.

Tar in resurser

En gisslansituation kan hålla på i flera timmar eller flera dygn. Det gäller att få ett bra konstruktivt samtal.

Polisen har det totala ansvaret för båda parter i en gisslansituation, enligt Åge.

Det kan vara en hel grupp hos polisen som lyssnar och analyserar situationen.

– De tar in resurser och har ett nätverk av psykologer eller tolkar, eller vad som behövs.

TT: Gisslantagarna är morddömda – hur påverkar det förhandlingarna?

– Man har en process som man följer i sådana här lägen och det är försiktighetsprincipen som gäller.

"Försiktigt optimistisk"

Polisen har två sätt att gå tillväga – antingen med samtal eller med mer kraftigare åtgärder. Men det är inte så vanligt.

– Nu är det här igång – de har fått sina pizzor, de har fått igång samtalet förhoppningsvis. Att lyssna har aldrig varit viktigare än en sådan här gång.

Att en ur gisslan nu släppts säger han kan vara ett möjligt utbyte för pizzorna.

– Det är fortfarande en gisslan kvar men jag är försiktigt optimistisk, säger han.