Efter ett sprÀngdÄd i Malmö hösten 2019 hittar polisen dna pÄ en stubin som leder dem till en företagare i skÄnska Tyringe. Vid tillslaget mot mannens lokaler avslöjas vad som liknas vid en bombfabrik.
Av beslag och kvitton framgÄr att han köpt in 172 termosar, 190 meter stubintrÄd och kilovis med svartkrut och konstgödsel. FÀrdigmonterade har termosbomberna sÄlts vidare för ett par tusenlappar och dyker bland annat upp vid ett tillslag i BorÄs.
Bombmakaren i Tyringe Àr ett av flera exempel pÄ en ny marknad som uppstÄtt till följd av sprÀngningar som ett allt vanligare sÀtt för kriminella att skrÀmma, hota och skada.
ââEtt fĂ„tal konstruktörer sĂ€ljer till gĂ€ng pĂ„ mĂ„nga olika geografiska platser med olika tillhörighet. Det kan vara olika sidor i samma konflikt, sĂ€ger Jon WĂ„hlander, operativ chef pĂ„ Nationella bombskyddet.
Mot rekordÄr
SprÀngningarna Àr redan nu uppe i samma antal som rekordÄret 2019. Med ytterligare ett hundratal förberedelse- och ett trettiotal försöksbrott Àr det brÄda dagar för bombskyddet.
Varje gÄng nÄgot detonerar Àr det bombteknikernas uppgift att sÀkra platsen innan en brottsplatsundersökning kan ta vid. SÄ Àven nÀr misstÀnkt farliga föremÄl pÄtrÀffas.
SprÀngdÄden började plötsligt öka kraftigt under 2017 och 2018. DÄ var de ofta riktade mot kommersiella intressen som företag och restauranger. PÄ senare tid har mÄltavlorna i huvudsak varit privatbostÀder.
Initialt var det vanligt med handgranater, dÀrefter kom termosbomberna. PÄ senare tid finns en rad exempel pÄ att man anvÀnt mycket kraftiga sprÀngladdningar.
ââVi har under Ă„ren sett en rad olika konstruktioner. Termosbomberna som finns i vĂ€ldigt mĂ„nga olika former, och ibland dynamit- eller krutbaserade bomber. Olika byggare har olika modus och man tar det man har, helt enkelt.
MĂ€ngder av offer
Enligt polisens nationella bombdatacenter, som sorterar under bombskyddet, har Ätta personer dödats i sprÀngningar i Sverige sedan 2015, dÀribland en ÄttaÄrig pojke och den unga kvinna som dog vid dÄdet mot en villa utanför Uppsala pÄ torsdagen.
ââMan glömmer lĂ€tt hur mĂ„nga som skadas â alltifrĂ„n mindre blessyrer till mer allvarliga skador â men ocksĂ„ de oerhört mĂ„nga runtomkring som i vĂ€rsta fall traumatiseras för lĂ„ng tid, sĂ€ger WĂ„hlander.
NÄgon ljusning Àr svÄr att skönja, konstaterar han.
ââSĂ„ lĂ€nge det finns tillgĂ„ng pĂ„ sprĂ€ngmedel att bygga bomber av sĂ„ kommer kriminella bygga bomber, och sĂ„ lĂ€nge det finns pĂ„gĂ„ende konflikter sĂ„ fĂ„r vi förvĂ€nta oss att de kommer fortsĂ€tta sprĂ€nga.
Strypa tillgÄng
Mycket av de sprÀngmedel som dyker upp i kriminella sammanhang spÄras till civila företag som köper in och anvÀnder sprÀngÀmnen helt legalt.
ââDet handlar om legal verksamhet dĂ€r det antingen stjĂ€ls eller att det finns personer vid företagen som av nĂ„gon anledning förser kriminella med sprĂ€ng- och tĂ€ndmedel. Det finns sĂ„ klart pengar dĂ€r ocksĂ„, det har vi sett exempel pĂ„.
TT: Hur ska man fÄ bukt med problemet?
ââDet handlar om att minska tillgĂ„ngen. Kontrollen pĂ„ företag som förvarar sprĂ€ngmedel har lĂ€nge varit undermĂ„lig. Nu jobbas det pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll för att den ska skĂ€rpas. Förhoppningsvis blir det bĂ€ttre pĂ„ sikt, men det finns ingen snabb lösning.