Låg kvalitet på förskolors språkundervisning

Omfattande forskning visar på vikten av att barn tidigt utvecklar sitt språk, men det räcker inte att barnen är på förskolan för att deras språk ska utvecklas, menar Elisabeth Mellgren.

– Det måste finnas en verksamhet som är gynnsam för barnen, som utmanar deras lärande. Man behöver uppmuntra barn att skriva och läsa så att de hittar lusten till språket.

Språket är nyckeln till allt lärande, säger Mellgren, och menar att det därför är viktigt att språkarbetet i förskolan sker utifrån barnens förutsättningar.

– En del kommer från läsande familjer, andra gör inte det. Förskolan behöver kompensera för det. Vi vill ju ha en likvärdig förskola som ger barn likvärdiga förutsättningar.

Studerat 153 förskolor

Forskarna har besökt 153 förskolor runt om i Sverige och studerat hur de arbetar med språkutvecklande aktiviteter. Resultatet visar att kvaliteten på språkundervisningen i förskolan generellt sett är låg, även om variationen är stor.

– Vi har observerat dem under en förmiddag, och då sker det ganska många planerade aktiviteter, men väldigt få av dem innehåller bokläsning tillsammans med barnen, säger Elisabeth Mellgren

Det bekräftas av andra studier där man konstaterat att när högläsning sker är det ofta i samband med vila eller i väntan på andra aktiviteter. Det är ovanligt att bokläsningen har ett undervisande syfte, säger hon.

– Läsning behöver ske precis som i livet i övrigt, som vuxen så läser man ju i olika sammanhang, för att koppla av eller för att lära sig saker. Vi måste ha höga ambitioner med språkarbetet i förskolan.

Men det finns undantag. På vissa förskolor håller man en hög kvalitet och använder språk och läsning på ett medvetet sätt i undervisningen, visar studien. Det fanns också skillnader i hur många och vilka böcker som användes, där förskolor som rankades högt både hade fler böcker och en större variation.

Oklar orsak

I studien har man gjort ett representativt urval, och undersökt förskolor i städer, storstäder, förorter till storstäder, landsbygd och mindre ort. Man har dock inte kunnat se några mönster, skillnaderna i kvalitet fanns överallt. Någon annan förklaring har man inte heller kunnat hitta, säger Elisabeth Mellgren.

Studien bygger på data som samlades in 2016 och 2017. Mellgren hoppas att det har förbättrats sedan dess, även om trenden talar emot det.

– Läroplanen har ändrats sedan dess, och man har skrivit in att alla barn ska vara delaktiga i högläsning och samtal om litteratur. Men att uppmuntra barns språkutveckling har funnits i läroplanen hela tiden. Andelen i utbildad personal ökar inte och trenden över tid har varit att det inte blivit bättre.

Om man som förälder vill säkerställa att ens barns förskola håller en bra nivå när det gäller språkinlärning och läsförståelse tipsar hon om att visa intresse för vad de gör på förskolan.

– Man kan fråga vad de läser för böcker och läsa samma böcker hemma. Att man visar intresse för vad som sker på förskolan och involvera barnen i samtalet, det är absolut en viktig del.