I skolsammanhang talas det ofta om föräldrars socioekonomiska nivå som avgörande för om det går bra för barnen i skolarbetet, men kanske hemmets uppfostran är viktigare? Har vi blivit moderna och tekniskt avancerade men glömt bort ett antal fundamentala ”tekniker” som att uppfostra våra barn?
I ett samtal om hur det är att ha barn påpekade flera föräldrar att ett problem är vad föräldrarna till barnens kamrater gör eller inte gör. En grupp föräldrar kan komma överens om att skjutsa var sin gång till simträning, men en av familjerna har alltid förhinder, när deras tur kommer, och de erbjuder sig inte att byta med någon utan förutsätter bara att någon annan går in i deras ställe.
Samma föräldrar kan fråga om deras barn får komma över och leka, därför att föräldrarna behöver göra ett ärende som beräknas ta en timme. Sedan kommer de inte och hämtar barnet förrän efter tre timmar och låtsas inte om något utan frågar sitt eget barn om han eller hon har haft roligt. Föräldrar som de här lär ut till sina egna barn att man inte behöver följa överenskommelser och att man inte behöver ta hänsyn till andra.
Ett visst barns uppförande återkom i samtalet. Vi kan kalla den här sexåringen Malte. Han har välutbildade och välbärgade föräldrar, men dessa ägnar mer tid och kraft åt sina egna karriärer än åt Malte. Det verkar som om föräldrarna låter sonen göra vad han vill så att han ska hålla sig ur vägen.
När Malte är hemma, får han spela dataspel hur mycket han vill och ta sig chips, glass och dricka i köket. När det kommer någon kamrat, får denne också spela dataspel och äta chips, vilket brukar vara uppskattat av kamraten men inte av dennes föräldrar. Malte tycker inte om utomhuslekar som att spela fotboll, och inte heller intresserar det honom att bygga med lego. När Malte besöker andra barn, brukar han inte vilja stanna länge, därför att dataspel, chips och glass inte sällan är ransonerat. Bjuds han på mat, har han ingen aptit, och dessutom är han inte van att äta kött, fisk och grönsaker. Han säger aldrig tack för maten.
Hur kommer det att gå för Malte? Förmodligen inte speciellt bra. I skolan kommer han att ha svårt att koncentrera sig, eftersom skolarbete inte är omedelbart roligt på samma sätt som dataspel. Hans ordförråd är begränsat, eftersom hans språkliga erfarenheter är ensidiga. Det föreligger risk att han blir överviktig, eftersom han äter ohälsosam mat och inte rör sig speciellt mycket. Man kan gissa att han kommer att få problem med kamrater, när han inte längre kan ”köpa” dem med elektronisk underhållning. Han kommer förmodligen att kräva att bli skjutsad till olika aktiviteter, vilket kan bli en källa till konflikter mellan honom och föräldrarna. Sannolikt kommer han att vara missnöjd med allt och alla, eftersom världen utanför hemmet inte kommer att uppfylla alla hans önskningar, än mindre omedelbart.
Föräldrar som Maltes inte bara uppfostrar sitt barn illa utan det verkar som om de inte ens vet att föräldrar antas uppfostra sina barn.