Regeringen har lovat bygga järnvägen och statsminister Stefan Löfven har sagt att delen Umeå-Dåva, ungefär en mil järnväg, ska påbörjas under mandatperioden.
Men pengarna då?
Ja, igår, när regeringen presenterade nya infrastrukturpropositionen för 2018–2029, sades inget om Norrbotniabanan. Inte heller något om finansieringen, cirka 30 miljarder kronor.
Riksdagsledamoten Helena Lindahl, C, har punktmarkerat frågan och är missnöjd. Centerpartiet har i motsats till KD och M inte visat sin misstro mot höghastighetsbanor, men det drar åt det hållet, menar Lindahl. Samtidigt talar sig regeringen varm för höghastighetsbanor i södra Sverige, och då ryker resurserna till annat.
– Jag blir så upprörd. Jag har i grunden inget emot snabbtåg men det börjar dra iväg. Det blir ju bara dyrare och dyrare. Är det verkligen värt det, med behoven i reten av landet i åtanke?, frågar Lindahl, som saknar avstampet för att Norrbotniabanan ska förverkligas.
I propositionen anges inga projekt utan det är bara ekonomiska ramar till Trafikverket, meddelar Adriana Haxhimustafa, pressekreterare hos infrastrukturminister Anna Johansson. Mer klarhet om innehållet utlovas efterhand.
I valrörelsen sade Stefan Löfven att vägslitageavgifter är ett sätt att finansiera Norrbotniabanan på. Det visade sig emellertid knepigt att hitta en lösning för dessa. Nu pågår diskussionen som bäst om hur vägslitageavgifterna kan utformas. Det är i det sammanhanget som begreppet kilometerskatt åter kommit i bruk, och protesterna är ljudliga.
Det Trafikverket sagt är att det skulle vara möjligt att påbörja bygget av järnvägen Umeå-Dåva 2018.