I Luleå bor du billigast

Stigande elpriser fortsätter att driva upp svenska hushålls boendekostnader. På ett år har elkostnaderna ökat med i snitt 20 procent. Samtidigt kvarstår stora geografiska skillnader ? den som bor Munkedal kan betala drygt 900 kronor mer per månad jämfört med den som bor i Luleå.

16 oktober 2018 06:01

Priserna för el, värme, avfall och vatten har ökat tre gånger mer än den allmänna kostnadsutvecklingen det senaste året, enligt Nils Holgersson-rapporten, som bland annat Sabo, Hyresgästföreningen och HSB ligger bakom.

Och utvecklingen drivs framför allt av stigande elpriser ? som med elnätsavgifter, elhandelspriser och skatter inkluderat ? ökat med i genomsnitt 20,5 procent sedan 2017.

"Gör stora vinster "

Enligt Jennie Wiederholm, ordförande för Nils Holgersson-gruppen, är det elnätsföretagens monopolställning som utgör det stora problemet.

De skyller på stora investeringsbehov, men det är ju inte någon slags självkostnadsverksamhet de bedriver. Det finns de som gör stora vinster, säger Jennie Wiederholm.

Svenska hushålls boendekostnader skiljer sig kraftigt mellan kommuner och procentuellt är det avgifterna för vatten, avlopp och sophämtning som skiljer mest.

Prisnivån i landets tio största kommuner ligger klart under rikets medelnivå, delvis beroende på att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i kundtäta områden. Men det kan inte vara den enda förklaringen, hävdar Nils Holgersson-gruppen.

Deras beräkningar visar att det kan kosta hela 900 kronor mer per månad att bo i en lägenhet i Munkedal i Västra Götaland jämfört med i Luleå i Norrbotten.

Det är leverantörernas sak att förklara för konsumenterna varför det ser ut såhär. Vi tycker att det är viktigt att belysa hur stora skillnader det faktiskt handlar om, säger Jennie Wiederholm.

Skärpning på väg

Den största skillnaden i kronor per kvadratmeter står dock elen för. Energimarknadsinspektionen, som har i uppdrag att godkänna elnätsföretagens avgiftsutrymme, ser inga problem med att elnätsavgifterna varierar ? däremot den kraftiga prisökningen generellt. Deras beräkningar visar att elnätföretagens investeringar motsvarar ungefär en procent i höjda avgifter per år. Alltså en begränsad del av elnätsföretagens höjningar de senaste åren.

Ställföreträdande generaldirektör Tony Rosten säger att företagen lyckats öka sin tillåtna avkastning genom domstolsprocesser.

Genom domstolen har de fått utrymme att höja avgifterna väsentligt mycket mer än vi hade tillåtit, säger Rosten.

Med det skärpta regelverket som regeringen beslutade om i augusti och som införs år 2020 hoppas man dock på ett tydligt avbräck i utvecklingen.

Vi räknar med att de elnätsföretag som höjt mest de senaste åren sänker sina priser med uppemot 20 procent.
Fakta: Om undersökningen

Nils Holgersson-gruppen har gett ut rapporten "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" varje år sedan 1996. I undersökningen "förflyttas" en fiktiv bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Statistiken hämtas från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige samt genom egen insamling.

I Nils Holgersson-gruppen ingår Sabo, Hyresgästföreningen, HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna.

2018 års rapport visar att priserna för el, värme, avfall, vatten och avlopp ökat tre gånger mer än den allmänna kostnadsutvecklingen. Mellan den 1 januari 2017 och den 1 januari 2018 ökade de sammanslagna kostnaderna med i genomsnitt 6,1 procent. Att jämföra med inflationen som ökade med 1,9 procent under samma period.

Kostnaderna varierar dock kraftigt mellan kommuner och skillnaderna mellan glesbygd och storstad blir dessutom större. De tio största kommunerna har en prisnivå som ligger betydligt lägre än rikets medelnivå, mellan den billigaste och dyraste kommunen skiljer hela 900 kronor per månad och lägenhet, enligt undersökningen.

Uppvärmning står för den största utgiftsposten, procentuellt har avgifterna för avfall samt vatten och avlopp störst spridning geografiskt, medan elkostnaderna skiljer mest sett till kronor per kvadratmeter.

Enligt Nils Holgersson-gruppen är det framför allt det senare som drivit upp boendekostnaderna de senaste åren. Elnätsavgifterna har ökat med i genomsnitt 5,1 procent sedan 2017, elhandelspriserna med 51,4 procent i genomsnitt och skatterna med 12,7 procent i genomsnitt under samma period.

Källa: Nils Holgersson-gruppen


Fakta: Billigaste och dyraste kommunerna

Kronor per kvadratmeter, inklusive moms. Baserat på ett flerfamiljshus med 15 lägenheter om 67 kvadratmeter, givet en viss årsförbrukning.

Billigaste:

Luleå: 272 kronor

Borlänge: 273 kronor

Skövde: 283 kronor

Piteå: 284 kronor

Oxelösund: 285 kronor

Ljungby: 289 kronor

Boden: 289 kronor

Köping: 291 kronor

Skara: 295 kronor

Västerås: 298 kronor

 

Dyraste:

Munkedal: 437 kronor

Nordanstig: 433 kronor

Härjedalen: 428 kronor

Ockelbo: 423 kronor

Tanum: 421 kronor

Flen: 420 kronor

Östra Göinge: 419 kronor

Ärjäng: 419 kronor

Berg: 416 kronor

Strömstad: 414 kronor

 

Källa: Nils Holgersson-gruppen

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Malin Jansson/TT