Kaare Enbom och Jan Öhrvall, projektledare vid Edefors ekonomiska förening, anser att ett års andrum är positivt.
I övrigt är minerna bistrare. Kravet om en oberoende utredning kvarstår. Den ska ge en bredare bild av vad en nedläggning av högstadiet innebär. En totalekonomisk beräkning.
- Ett väl underbyggt resultat skulle accepteras av alla, anser Kaare Enbom.
Svacka
23 elever per högstadieårskurs i Harads kan fungera framöver, tror de. Dock inte i dagens elevsvacka. Förutsättningen är att Bredåkersbarnen går högstadiet i Harads.
Kraven på lärarlegitimitet kan vara ett problem:
- Men lärarna är anställda i Bodens kommun och får finna sig i att åka till Harads om ledningen säger det, menar Jan Öhrvall. Om distansundervisning har de sagt att sådan inte får användas på grundskolan. Men det går i andra kommuner, enligt en kommunchef vi talat med. Dispens kan sökas. Frågan är inte utredd här.
Maktlös
Kravet på 23 elever medför 138 elever i Bredåkers skola. Dessa ryms inte, betonar Sven-Gunnar Jonsson, engagerad i arbetet för att rädda skolan.
- Jag känner frustration, maktlöshet och en stor besvikelse, sammanfattar han. Jag är också förvånad att vår egen utredning inte nämns. Vi visade hur man kunde spara 1,8 miljoner per år, 300.000 kronor mer än vad kommunen kom fram till.
I Gunnarsbyn är man mer nöjd.
- Vi får tid att ta fram alternativa lösningar, förklarar Mogens Amstrup.
Det kan handla om samkörning i Gunnarsbyn med högstadieelever från Niemisel och två veckodagars läsning i Råneå. Eller en gemensam friskola för området.