Högstadiet vid Harads skola fick en frist fram till årsskiftet. Respiten uppfattades som en tom gest i byn. Att få ihop 23 elever per högstadieklass som var ultimatumet sågs redan från början som en omöjlig uppgift.
Träff, tack
Det drar ihop sig till beslut. I januari avgör utbildningsnämnden definitivt högstadiets framtid från hösten 2013.
Därför vill skolgruppen inom Edeforsbygdens ekonomiska förening träffa kommunalråd, ordföranden i utbildningsnämnden samt tjänstmän. En inbjudan har sänts till kommunen.
- Vi vill höra hur de tänker kring frågan. Det svåra är transporterna av barnen till Boden, säger Elve Öhrvall, ordförande i Edek. På en månad kommer de att sitta 40 timmar i bussen. Inte vettigt.
En nedläggning av högstadiet skulle få mycket negativa konsekvenser för bygden, understryker han.
- Ja, näringslivet blomstrar ju här i dag.
Skolan är med i ett projekt "Små skolor i utveckling" som drivs nationellt av Jordbruksverket. Med hjälp av ny teknik ska små skolor på landsbygden kunna överleva. Harads skola fick 40.000 kronor från dåvarande näringslivsstyrelsen för att delta. Men projektet har inte kommit igång på allvar och responsen från kommunen beskrivs som dålig.
- Utvärdering ska göras i vår. Men risken är att det inte hinner hända så mycket.
Kontakter
För att gardera sig kastar skolgruppen blickarna mot Vuollerim och friskolan där. Kontakter har tagits.
- Om barnen går i Vuollerim halverar man tiden i bussen. Och visst är Haradsbarnen välkomna, reflekterar Elve Öhrvall.
Intresset är stort. En utlagd lista har samlat ett 20-tal namn och ledningen för friskolan är inbjuden till ett möte.
Förlust
I brevet till kommunen lägger skolgruppen fram ekonomiska aspekter. Besparingen att lägga ner högstadiet skulle bli 500.000 kronor, enligt siffror som hämtats från kommunen. Om högstadiebarnen går i Vuollerim i stället för Boden, blir nedläggningsprojektet en ekonomisk förlust för kommunen.