Ingen plats för fusk i skogen

Svante Renberg, Svantes bär & vilt, är medelstor i bärbranschen och köpte ifjol 650 ton bär. Mottagare är Polarica, tillsammans med Finnerödja dominerande bland grossister i Sverige.
Det finns tusentals utländska plockare under bärsäsong i Sverige och inslaget i Norrbotten räknas i hundratal, eller omkring tusen. Svante Renberg berättar om en bärplockare som tar in ett par hundra personer eller mer i landet. Själv engagerar han sig inte i tätt samarbete med visumplockarna, icke EU-medborgare med en partner i landet, utan köper rakt av från plockare som vill sälja.

Nya direktiv
Blir det för många utländska plockare i skogen, oklarheter kring deras förhållanden och svårigheter att få utkomst från bären är det dåligt för branschen, menar Svante Renberg.
I går berättade Kuriren att bäruppköpare i Norrbotten reagerat mot att ukrainska plockare, kopplat till ett finskt företag, kommit över till Sverige för att hämta bär åt sin finske partner. Det här gillar inte Svante Renberg, trycket kring bären ökar och verkar inte rumsrent.
Samtidigt lever bärhandlare med de nya direktiven från Skatteverket om att ta arbetsgivaransvar för plockarna och betala för det.
Det här försvinner, tror Svante Renberg. I stället kommer de gamla villkoren att överleva, de som bygger på att branschen tar ansvar för att utländska plockare med turistvisum får boende, transportmöjligheter och utsikter till utkomst.

Håller på att bli sundare
- Det vi har nu är en osäkerhet, det kommer att ordna upp sig. Tjorvar det inte till sig får visumplockningen fortsätta. Klarar branschen av att se till att de inte tar in för många, då får de fortsätta med visumplockningen, och då får alla göra så. Branschen håller på att bli sundare, man inser att vi inte överlever om man inte tar tag i det. Du kan inte prata med myndigheter om du får tillbaka att du fuskar. Intresseföreningen SBIF har ju tagit på sig att vara den som ska hålla branchen rumsren.

Ökad förädling
Bärbranschen kan växa i framtiden på så vis att förädlingen ökar. Yoghurt och fil med bärsmak är exempel på sådan förädling.
Säsongen1983 betalades lingon till 25 kronor kilot.
- Det finns inte den marknad som tar bär till det priset. Det hade varit dåliga år innan och nu fanns bär, fast bara i Norrbotten, säger Svante Renberg.
Flera år senare hade bärpriserna sjunkit till låga nivåer. Svenskarna såg inte skäl att rusa ut i skogen. Plockare från öststaterna samt Thailand kom, eller hjälptes, till Sverige. Det fanns fall där de inte hade pengar till hemresan och hade blivit lurade.
- De som kommer nu kan ha varit här i tio år. De har ett boende och känner folk här. Det är bra människor. De kommer år från år men flyttar dit där bären finns. De kan det här bättre än jag och går aldrig hem utan att ha tjänat en tusenlapp. Medan öst var kommunistiskt tjänade plockarna verkligt bra med pengar räknat i hemlandet. Nu kan en del ha åkt till England eller någon annanstans där de fått jobb.
- Men det finns de som åker hem utan pengar. De hittar inga bär och har inte råd tanka bilen. De är egentligen inga bärplockare. Du måste kunna och vara duktig.

Stöldgods i bilar
Det finns också en omtalad brottslighet. Svante Renberg berättar om fall med stöldgods i bilar. Svenskarna, nog plockar de, fast inte för pengar, beskriver han.
Utländska plockare kan i vissa delar av landet inleda säsongen med jordgubbar och övergå till bär i skogen.
I Norrbotten kan en del komma för att arbeta med skogsplantering och fortsätta med bären. De stannar hela sommaren och lingon kan plockas in mot oktober.

Ingen plats för fusk i skogen

Bärbranschen måste hållas rumsren, förfäktar branschmannen Svante Renberg. Fungerar det bra med utländska plockare håller sig myndigheterna utanför.- Men klarar inte branschen av det kommer myndigheterna och styr.

Bärbranschen måste hållas rumsren, förfäktar branschmannen Svante Renberg. Fungerar det bra med utländska plockare håller sig myndigheterna utanför.
- Men klarar inte branschen av det kommer myndigheterna och styr.