Vid 17.10 på onsdagen får Jens Enberg ett samtal av sin 17-åriga dotter. Det pågår ett inbrott i hans hem i Klusån, några kilometer utanför Harads.
- Jag ringde till polisen direkt och kastade mig in i bilen för att köra hem, säger Jens Enberg.
Dottern kvar
När han kommer hem har tjuvarna lämnat huset. Den enda som är kvar är dottern, som hade fått skjuts hem från jobbet av sin mormor strax efter 16-tiden och sedan tagit sig en tupplur. Hon sov högst i tio minuter och hon väcktes av att någon rörde sig i huset. Några män hade klampat in genom den olåsta ytterdörren och letade efter värdesaker i köket, rummet intill hennes sovrum.
- När jag kom hem försökte jag få henne att berätta någonting om tjuvarna, men det gick inte att få många vettiga ord ur henne. Hon var livrädd och skrek, säger Enberg.
Körde i kapp
Tjuvarna har, efter att de lämnat gården, stött på familjen Enbergs granne som bor några hundra meter bort. Grannen berättar för Jens Enberg att tjuvarna kör en vit skåpbil. Då bestämmer sig Enberg för att köra i kapp tjuvarna.
- Jag visste att de hade kört norrut på väg 373 och kommer i kapp dem till slut, säger han.
Hade tur
Efter samarbete med polisen kan männen till slut gripas på väg 97, på andra sidan älven från Jens Enbergs hus. Mycket tyder på att tjuvarna inte har kommit över någonting värdefullt.
- Vi hade lite tur, men det känns ändå väldigt obehagligt att någon har varit och rotat i våra saker. Det enda tjuvarna verkar ha gjort är att rota i ett skåp där vi bara har papper, i övrigt har vi inte upptäckt att någonting saknas, säger Enberg och fortsätter:
- Vem vet vad det här kan leda till? Om tjuvarna döms för något brott får hela historien ett ganska bra slut ändå, men det är inte viktigast. Min dotter kanske inte törs vara hemma själv igen. Prylar kan man ersätta, men obehag i hemmet kan sitta i en längre tid.