Fjällräddningarna har varit ovanligt många i sommar. Polis, fjällräddare och personer i turistnäringen är eniga om det. Under perioden 1 juni-25 juli fick polisen in 40 fjällräddningslarm från fjällen i Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare och Kiruna.
Om polisen bedömer att det är ett allvarligt läge så beslutar man om fjällräddning enligt lagen om skydd mot olyckor, LSO. Det har gjorts i 32 av 40 fall. Var femte larm har inte lett till fjällräddning, men polisen kan ha hjälpt till med att beställa transport som personerna får bekosta själva.
Företrädare för polisen har gång på gång fått kalla ut fjällräddningen på nödlägen som uppstått på grund av dåligt utrustade fjällvandrare.
– Många nu för tiden verkar resonera som så att det bara är att bli nerplockad av oss om de gör illa sig eller fastnar i oväder. Det kostar mycket pengar och gör att helikoptern inte kan användas till andra nödlägen, sa Mats Andersson, befäl vid polisens regionledningscentral, under en fjällräddning nyligen.
Larmen handlar ofta om att någon skadat sig. Trampat snett eller ramlat och slagit sig. Men enligt Anders Bergwall, bergsguide i Abisko och fjällräddare i Kirunas fjällräddningskommitté, kan utryckningar förhindras bara turisterna kommer bättre utrustade.
– Det handlar om dåliga kläder – och dåliga regnkläder. Tunna nylonregnkläder som kanske tål regn i tio minuter i en stadspark.
Fjällsäkerhetskommittén i Kiruna tycker att informationen om fjällvärlden nu måste ändras för att ge mer realistiska förväntningar. Till exempel genom att inte bara visa "finvädersbilder" i turistbroschyrerna och erbjuda upplysningar på fler språk. De tror också att antalet nödställda faktiskt är högre än polisens siffror visar, eftersom vissa själva betalar för att bli hämtade utan att larma.
Sveriges högsta berg Kebnekaise är ett populärt resmål som förväntas dra uppåt 20 000 besökare i sommar. Det är också där de flesta fjällräddningstillbuden som nått polisen har skett – 15 stycken.
Roine Norström, pensionerad polis och fjällräddare, säger att närheten från fjällstationen är bra för turismen. Men fjället lockar även till sig ovana turister som bestiger berg i mjukisbyxor och gympaskor.
Det kan vara varmt nere i dalen, men på toppen kan det regna, snöa och blåsa hårt – och en som svettats blir snabbt nedkyld.
– De flesta går ner i det läget, men en del når vindskyddet och stelnar till, tröttnar och har ingenting att äta, säger han.
– En del är så ovana att de inte ens hittar stigen upp till Kebnekaise. En hel del är förberedda men andelen som kommer oförberedda blir fler och fler. Det är lite ”ring fjällräddningen om det inte går” över det hela, fortsätter Roine Norström.
Fjällturisternas beteende har också förändrats på senare år. Nu vill man bo mysigt, äta gott och göra dagsturer. Då behöver man inte bära med sig så mycket packning.
– Men man måste tänka till för det är naturen som råder där uppe.