Vändningen ger (s) fördel

Beslutet om Ikea-etableringen i Haparanda den åttonde juni 2005 blev inledningen till en ny era för gränskommunen. Motvinden med dålig ekonomi, hög arbetslöshet, sjunkande invånarantal och höga ohälsotal var som bortblåst och pessimism vändes till optimism.

HAPARANDA2006-09-07 06:00
Göran Lahti
I samband med valet 2002 genomfördes folkomröstningen om På gränsen-projektet, det gemensamma projektet för svenska Haparanda och finska Torneå med ett stadscentrum mitt på riksgränsen. En klar majoritet röstade mot projektet. Dåvarande kommunalrådet Bengt Westman, som stuckit ut hakan och hotat med att avgå om projektet skulle röstas ner, klev också av sin post. Ett stort arbete hade lagts ner i På gränsen-projektet, framför allt av avgående Westman och man beslutade att genomföra projektet ändå. Därmed var manegen krattad för karungisonen Sven-Erik Bucht som trädde in som kommunalråd.

Ikea - den stora vändningen
Kommunledningens välplanerade kupp att uppvakta Ingvar Kamprad vid en föreläsning som Ikea-grundaren höll, blev startskottet för en intensiv kampanj för att få Ikea att placera ett varuhus i Haparanda. Kombinationen av det hårda arbetet, Ingvar Kamprads vänskap med Sven-Erik Bucht samt Kamprads önskan om att placera varuhus på mindre ställen gjorde att styrelsen kördes över och Haparanda vann kampen mot Luleå. Den åttonde juni 2005 gav Ikea det offentliga beskedet som blev den stora vändningen för gränskommunen. Ett visst bråk uppstod om placeringen av Ikea-varuhuset då miljöaktivisten Bep Weijand menade att ett Ikea i Stadsviken kommer att störa de fåglar som häckar där. Hon fick medhåll av folkpartiet som förordade en placering i industriområdet vid bilprovningen. Anmälan avslogs dock och ursprungsplanen stod fast.
Haparandas färgstarka kommunalråd Bucht, och även kommunchefen Christina Lugnet, har hyllats av i stort sett alla, även politiska motståndare för arbetet med att förverkliga etableringarna av en mängd handelsföretag till gränsstaden.

Kritik
Även kritiska röster har hörts, paradoxalt nog, just i samband med företagsetableringarna, då bristen på information har retat upp framför allt moderaterna. Lars Spolander som toppar m-listan har anklagat Bucht för att vara maktfullkomlig och odemokratisk.
- Bucht och Lugnet har inte förankrat besluten utan kört ett tvåmannarace. Det kommer att slå tillbaka på dem när det kommer tuffare tider, säger Spolander.
Sven-Erik Bucht har en viss förståelse för kritiken, men tänker inte ändra sitt arbetssätt.
- Om någon privatperson eller ett företag pratar med mig i förtroende så bryter jag inte det förtroendet. Hade jag gått ut och berättat om företagsetableringar innan de var klara och mot företagens önskemål så hade de många gånger inte kommit hit, vi hade exempelvis inte fått Ikea till Haparanda då, säger Bucht som även fick utstå intern kritik med avhopp av partikollegan, socialnämndens ordförande Disa Ådemo som följd.
Kommunen hade sedan länge dragits med stora skulder, hög arbetslöshet, sjunkande invånarantal och höga ohälsotal. Haparanda toppar också, föga smickrande, länets topplista i antalet våldsbrott per invånare.

Mycket arbete återstår
Det senaste året har kommunen dock inkasserat en rad utnämningar som årets ungdomskommun, årets FRISK-kommun, första kommun i länet bland de 100 mest företagsvänliga kommuner och kommunalrådet inhöstade stora byggpriset och utsågs dessutom till årets norrbottning av Norrbottens-Kuriren. De positiva effekterna har alltså redan börjat märkas, men mycket arbete återstår. Ännu har inte den väntade inflyttningen kommit i gång, arbetslösheten är fortfarande hög och skulderna kvarstår. Dessutom kan de som ska styra kommunen efter valet inte sitta med armarna i kors. Betydande insatser krävs, förutom nämnda områden också inom utbyggnad av infrastruktur, skolor, förskolor och äldrevården.

Optimism ger fler röster
En sak verkar alla partiföreträdare i kommunen vara överens om, nämligen att valarbetet har varit betydligt lättare inför årets val.
- Man känner en nytändning och fler, framför allt de unga, engagerar sig i politiken, vilket är roligt, säger Perarne Kerttu (c).
Förhoppningen hos kommunpolitikerna är att den optimism som genomsyrar kommunen ska göra att fler söker sig till valurnorna. Haparanda är som bekant Sveriges soffliggarkommun nummer ett. Valdeltagandet på knappa 58 procent är inget att skryta med och främjar inte demokratin på något sätt. Den stora andelen finskspråkiga kommuninvånare brukar anges som den kanske största orsaken. Ett stort värvningsarbete görs med hjälp av träffar arrangerade tillsammans med idrottsföreningar, valdebatt på minioritetsspråk och, hör och häpna, karaokekväll med politiker.
Låtförslag skulle kunna vara: The winner takes it all eller Det är inte lätt att va? ödmjuk eller varför inte Jag ljuger så bra.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!