Idag handlar möhippor ofta om kyssar till vrakpriser och skämt och stoj med brudar med förbundna ögon på stadens gator. Men så var det inte i Haparanda 1965.
– O nej, vi ville ordna en fest för oss själva och för att fira den blivande bruden Ingegerd Mattsson från Jämtland.
Den som berättar är Hjördis Lindvall, Luleå, och hon berättar om möhippan som anordnades på folkskoleseminariet i Haparanda 1965.
Läs mer: Bröderna Öhman och kändisen
Läs mer: Cykelundret Stålfarfar blev folkhjälte
På den tiden var Nils Slunga rektor. Slunga var välkänd för att vakta noga på sina flickor på seminariet, på deras handel och vandel. Flickorna skulle ha gott rykte både under skoltiden och när de blev småskollärarinnor.
– Vi gick till rektorn och frågade om vi fick anordna möhippa och han tyckte att det skulle vi visst få göra.
Det som var speciellt med just denna möhippa, eller mökväll som det hette gammalt tillbaka, var att Hjördis Lindvall kommit på att Stålfarfar, Gustaf Håkansson från Gantofta i Helsingborg, var i Haparanda på besök. Vid det laget var Gustaf Håkansson 80 år.
"Vi visste att han bodde på vandrarhemmet och jag och en kompis stegade iväg dit", skriver Hjördis i ett brev till Norrbottens-Kuriren.
– Vi framförde vårt besynnerliga ärende och Jag kommer så väl ihåg hur han låg och vilade i sitt rum, berättar hon på telefon från Björkskatan i Luleå där hon bor i dag.
– Han hade ingenting emot att vara "brudgum" åt vår klasskamrat på möhippan. "Javisst, flickor, kommer jag och blir brudgum till er kamrat. Det blir trevligt!" sa han.
Hur upplevde du att han var?– Han var stillsam och lugn och hade kluriga ögon. Vi noterade att skägget var långt som vi sett på bild och att han var allt en blivande brud skulle kunna önska sig.
Hjördis fortsätter att berätta i brevet till Kuriren: "Några dagar senare tågade sålunda Stålfarfar tillsammans med oss till "sin blivande brud". Munterheten var stor hos alla dem som bevittnade den ovanliga och annorlunda promenaden över stadens torg!"
Hur blev festen?– Den blev mycket lyckad. Den hölls i Folkskoleseminariets lokaler och blev ett minne för livet för bruden, den stilige brudgummen och för alla gästerna.
En poäng i sammanhanget var att den blivande bruden Ingegerd Mattsson vid vigseln fick samma namn som Stålfarfar redan hade; Håkansson. Fast den riktige maken hette inte Gustaf, utan Egon. Också han var från Jämtland.
Seminarieklassen som firade möhippa 1965 träffas fortfarande med jämna mellanrum.
– 2016 firade vi 50-årsjubileum i Järvsöbaden och i år, 2019, ska jag och min kompis från Kalix Birgitta Eving ordna en träff, berättar Hjördis Lindvall.