Så vill S förändra Språkskolan

Socialdemokraterna har nu presenterat sitt förslag på en ny skolstruktur i Haparanda. De vill hålla Språkskolans F-6 mer enhetlig – och vill på sikt bjuda in till fler språk i skolan.

Bengt Westman, Nina Pörhölä och Per Eriksson från Socialdemokraterna i Haparanda.

Bengt Westman, Nina Pörhölä och Per Eriksson från Socialdemokraterna i Haparanda.

Foto: Herman Öberg

haparanda2019-05-22 10:36

Förslaget som man presenterar på onsdagens extrainkallade sammanträde för barn- och ungdomsnämnden innehåller, som Norrbottens Media tidigare har berättat, en helt nybyggd högstadieskola.

Den nya byggnaden ska ha en livslängd på 50 år och det anser man vara mer långsiktigt än att "lappa och laga de nuvarande gamla byggnaderna".

Det man tidigare inte har berättat är hur det här ska finansieras. För förslaget innebär en kostnad på omkring 150 miljoner kronor, ungefär 100 miljoner mer än koalitionens förslag på att bara nyttja befintliga lokaler och samla högstadiet på Gränsskolan.

S menar till skillnad från koalitionen att det finns utrymme att låna pengar och att BUN klarar att ta kostnaden i sin budget. Och på sikt blir det en besparing, menar Bengt Westman (S). Men S har inga siffror att komma med.

Vet ni att det sparar pengar då eller gissar ni?

– Det blir billigare. Vi lägger ju ner andra enheter och då blir det billigare lokaler, säger Bengt Westman.

Föräldrar till barn på Språkskolan är de som har reagerat starkast på koalitionens förslag om att flytta elever mellan skolor för att rymma alla högstadieelever i Gränsskolan. De reagerar inte minst på grund av att även F-6 då delas upp i två olika skolbyggnader i Marielund.

S föreslår att Språkskolans F-6 flyttar in i nuvarande Gränsskolan om man bygger ett nytt högstadium.

– Vi vill hålla ihop skolan som en enhet och dessutom ha nära till högstadiet, säger Nina Pörhölä (S).

Dessutom vill man öppna upp skolan för fler språk och elever och göra det till en ännu mer internationell skola. Det är dock något som man måste komma överens med Torneå om.

Även om man inte är överens med koalitionen om hur man ska ändra skolstrukturen så är alla på det klara med att man ska ändra skolstrukturen. Inte minst ur ett kvalitetsperspektiv.

– Även om ekonomin skulle tillåta att driva många små enheter så finns det inte lärare nog till att göra det, säger Per Eriksson (S) som är ledamot i BUN.

Under onsdagen behandlas skolstrukturen i BUN, men det är i fullmäktige som det slutgiltiga beslutet fattas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om