Medelhavsön vid Polcirkeln

Det har gått 16 år sedan Staffan Svanberg, 63, slutade som lärare på Gränsskolan och började livnära sig på upplevelseturism i Haparanda skärgård.

Den här dagen börjar upplevelsen redan under sträckan mellan Haparanda hamn och Haparanda Sandskär. Först visar ett 20-tal soltörstande sälar upp sig vid ett grund och när det återstår ungefär en kvart till destinationen försvinner plötsligt de små krusningarna på vattenytan.
I den stigande förmiddagssolen skapas ett närmast surrealistiskt skådespel när kölen bryter igenom den spegelblanka vattenytan.

- I juni händer det ibland att vattnet är lika lugnt så här långt ute, men det brukar inte hända i juli, säger kapten Svanberg.

Fyra turer i veckan
Framme på ön kommer den gamle pedagogens erfarenhet väl till pass.

Bara för att han har slutat som lärare betyder inte det att han har slutat lära ut. Fyra gånger i veckan lastar han båten Bosmina och kör en grupp med "elever" till Sandskär.

Under rundturen på ön stannar han ofta till och berättar med inlevelse och entusiasm om öns historia och biologiska mångfald.

Skillnaden är att de som Staffan Svanberg numera föreläser för ofta har skolåren bakom sig och kan vara allt från företagsledare till professorer i historia.

- Jag tror att jag lär mig lika mycket av de som deltar i rundturen som de gör av mig, säger han.

För Pia Niska, 34, är det cirka 20 år sedan hon besökte ön.

Den gången var det också Staffan Svanberg som arrangerade utflykten - men då i rollen som lärare.

- Vi försökte att ordna en klassutflykt på hösten och en på våren. Tanken var att eleverna skulle lära sig att vara ute i naturen och att samtidigt försöka skapa ett intresse för det som finns där. Här ute fick de jobba med olika övningar och komma fram till egna lösningar genom att utforska naturen på ön, säger han.

I dag arbetar Pia Niska själv som högstadielärare i Stockholm och är drivande i ett projekt som går ut på att skolan under en veckas tid genomför alla lektioner utomhus. Projektet har samma syfte som hennes före detta lärare hade.

En av dessa veckor arrangerades förra hösten i Abiskos fjällmiljö och blev rejält uppskattat.

Anledningen till att hon följt med gruppen den här dagen är att hon vill visa Haparanda Sandskär för sin pojkvän och sin mamma. Men trots att hon varit på ön flera gånger är det också för att upptäcka den på nytt.

- Jag tillhörde väl inte plugghästarna under högstadiet utan var mer intresserad av bollsport då, så det var nog mycket som inte fastnade.

- Det jag minns är att vi tältade, att vi besökte kapellet och att han berättade om fiskeläget. Nu uppskattar man ön på ett helt annat sätt och Staffan är verkligen otroligt bra på att berätta, det var han i skolan också, säger hon.

Många återvändare
Att han stöter på gamla elever under rundturen är inte alls ovanligt. Precis som i Pia Niskas fall handlar det många gånger om att de vill återuppleva sina barn- och ungdomsminnen tillsammans med sin nya familj.

- Jag tycker att det är jätteroligt när de återvänder. Det är också många som skickar brev efteråt och det är alltid jätteroligt.

Nästa år uppnår Staffan Svanberg pensionsåldern - ett ord han inte vill höra talas om.

- En ganska vanlig fråga är hur länge jag tänker hålla på med det här. Just nu tycker jag det är otroligt roligt och tänker fortsätta så länge jag orkar, pension är ingenting jag ens funderar över.