Lärarna stridsberedda
Under Lärarnas riksförbunds distriktsmöte i Haparanda i helgen aviserar lärarna att de tänker ta strid i avtalsrörelsen. - Vi är stridberedda. Vi kräver samma lönehöjning som inom industrin, säger förbundsordföranden Metta Fjelkner.
- Vi har lämnat ett yrkande till arbetsgivarsidan i torsdags och vi tänker inte vika oss, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund.
Kvinnoyrke
Metta Fjelkner som är hemmahörande i Skåne tillträdde posten år 2000 och hon företräder lärarnas samverkansråd, alltså lärarfacken gemensamt, i avtalsrörelsen. Först sker förhandlingar centralt och därefter lokalt.
- Vi företräder 225.000 medlemmar. Lärare är ett kvinnoyrke och ett låglöneyrke i dag, 80 procent är kvinnor, säger Fjelkner.
Hon menar att lärarlönerna är alldeles för låga med tanke på att det krävs högskoleutbildning.
- En gymnasielärare i svenska går fem och ett halvt år på högskola. Det är lika länge som en civilingenjör som har betydligt högre lön.
Fjelkner är på det klara över att lärarnas önskemål om lönehöjning motsvarande det som klubbades igenom inom industrin kommer att möta motstånd.
- Parterna står långt ifrån varandra. De erbjuder två procent i bästa fall. Vi har industriavtalet som riktmärke på cirka 3,5 procent och vi är stridsberedda. Vi tar fajten, säger Fjelkner.
Lärarfacken siktar dessutom på ett ettårsavtal.
- Det är högkonjunktur och kommunernas ekonomi är god så det här ska de ha råd med, säger ordföranden med ett förflutet som gymnasielärare bestämt.
Skolan viktig
LR har genomfört en Sifo-undersökning bland 1.000 privatpersoner och 1.000 kommunpolitiker om skolan. Resultatet pekar på att skolfrågor borde prioriteras, 66 respektive 73 procent av de två grupperna tyckte att skolan var den viktigaste samhällsverksamheten.
- I sin regeringsförklaring nämnde Fredrik Reinfeldt endast ett yrke som borde prioriteras och det var läraryrket. Nu krävs handling och inte bara prat, säger Fjelkner.
Disktriktsordföranden Siv Larsson, Överkalix, berättar att ett projekt som går under namnet lärarveckan pågår.
- Där bjuder vi bland annat in kommunpolitiker att vara prao under en dag i skolan så att de får en inblick i lärarnas och elevernas vardag, säger hon.
Metta Fjelkner har personligen bjudit in skolminister Jan Björklund att hålla en lektion i en skolklass.
Reformerar utbildningar
Under disktriktsmötet redovisade förbundsordföranden nya reformer inom skolan för de 50-talet deltagarna. Det är dels gymnsieskolan där de yrkesinriktade ska stärkas.
- I dag hoppar 30 procent av eleverna av gymnasieprogrammen. Det är för mycket inriktning på teori, säger hon.
Med bättre yrkesförberedande utbildning och lärlingsprogram i tätt samarbete med näringslivet siktar man på att 100 procent slutför sin gymnasieutbildning.
Dessutom ska lärarutbildningen reformeras.
- Det finns 379 olika kombinationer av lärarutbildningar. Det är ju trevligt att kunna läsa filosofi och till förskollärare samtidigt men det finns inga tjänster ute i kommunerna, säger Fjelkner.
Det medför också att de som får en tjänst ofta får undervisa i andra ämnen än de läst på högskolan, enligt Fjelkner.
- Obehöriga lärare är den enskilt viktigaste orsaken till att så många inte klarar godkänt i skolan, säger Siv Larsson.
Läs också
<A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?ArticleID=1483375&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=125&ArticleStateID=2&ParentID=">"Rektorer vågar inte sätta lön"</A>
Så jobbar vi med nyheter