Haparanda kommuns socialförvaltning och barn- och ungdomsförvaltning har gått samman och anställt en psykoterapeut som ska jobba förebyggande med barns och ungas psykiska hälsa.
Björn Malmquist har i hela sitt liv arbetat med krishantering och med att stötta i svåra situationer. Han var en av de som byggde upp Noaks ark under den tid då Hiv härjade som värst innan bromsmedicinerna kom.
Han var även på plats i Thailand och stöttade de drabbade svenskarna efter tsunamin.
För några år sedan bestämde sig han och hans sambo för att lämna Stockholm och flytta till sambons hembygd i Kalix. Sedan dess bor Björn Malmquist i Sangis och har arbetat som psykoterapeut och enhetschef på Kalix hälsocentral, Johannisbergs ungdomshem och på ett äldreboende i Haparanda.
I våras rekryterades han till den nya tjänsten i Haparanda kommun.
– Det är första gången i livet jag arbetar inom skolan och det känns otroligt bra och viktigt. Genom att förebygga psykisk ohälsa tidigt i livet kan man göra skillnad, säger han.
Den psykiska ohälsan bland unga idag ökar och ingen vet riktigt varför, konstaterar han.
– Det är ungdomar från olika bakgrunder som mår dåligt och man misstänker därför att det kan vara något strukturellt fel, kanske inom skolan.
Under tonåren händer det mycket i kroppen och hjärnan hos unga.
– Om man får ångest eller bli ledsen så är det lätt att misstolka kroppens signaler och tro att det beror på sjukdom. Det finns så lite kunskap om de här bitarna och det är ett tabubelagt ämne. Men jag menar att det är viktigt att tala mer om psykisk ohälsa.
Det kan vara svårt att veta vilken hjälp man kan få när man mår dåligt och när det gäller unga som utreds för att för neuropsykiatriska diagnoser tar det ofta lång tid.
– Du ska kunna få hjälp även utan diagnos, men där tror jag det finns för lite kunskap inom skolan.
Hans uppgift i Haparanda är att utbilda och ge råd till lärare, rektorer och personal inom socialtjänsten som jobbar med barn och unga.
– Om jag kan vara med och så lite frön till förändring, så är jag jättenöjd, säger Björn Malmquist.
Hans specialitet är affekt- och anknytningsteori. Det handlar bland annat om att titta på vilka tidiga negativa känslomässiga erfarenheter man har och vilka strategier man har skapat för att överleva, förklarar han. När man blir äldre kan de här strategierna bli dysfunktionella och då gäller det att förstå hur de påverkar en.
Det gäller också att förstå sina känslor, varför man kanske ibland börjar andas häftigt och får hjärtklappning, och inte alltid bortse ifrån dem.
– Jag brukar säga att ju mer en ungdom sprattlar, desto mer signalerar han eller hon något, men har inte förmåga att uttrycka det. Man måste ta reda på vad det är den här personen försöker säga genom att bete sig på det här sättet, istället för att bara se honom eller henne som besvärlig.
Suvi Järvinen Valo, socialchef i Haparanda, tror stenhårt på satsningen.
– Det är lättare om vi möter problemen i tid, säger hon och får medhåll av Arja Martinviita, chef för barn- och ungdomsförvaltningen.
– Vi hoppas kunna skapa processer för framtiden så att vi kan jobba med ett helt nytt synsätt: Hur vi ser på elever, på uppdraget, på varandra: Och att vi får med oss föräldrarna som en resurs i arbetet med barnen.