"Just trygghet och studiero är för att det ska vara en likvärdig undervisning så alla elever kan ta till sig och få den garanterade undervisningstiden", säger Monika Invall.
Andelen elever som efter årskurs nio blir behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram har gått ner i Haparanda de senaste åren. 2023 var den siffran 57,3 procent. Andelen elever som har betyg i alla ämnen uppges också ligga på låga nivåer i alla årskurser i högstadiet.
Kommunen är fast beslutna att vända på dessa siffror. Barn- och ungdomsnämnden beslutade förra veckan att ställa sig bakom insatser för trygghet och studiero i skolan.
I tjänsteskrivelsen föreslog också förvaltningen att skolkonsulten Susanne Norman skulle anlitas för att bygga upp en organisation för ökad trygghet och studiero. Nämnden återremitterade den delen till förvaltningschefen för att kompletteras med detaljerade kostnader och innehåll.
Lite över en vecka har gått sedan barn- och ungdomsnämndens sammanträde. Konsulten har varit anlitad av Kalix kommun och en debatt kring hennes arbetsmetoder har sedan sammanträdet blossat upp. Att ta in konsulten i Haparanda är inte aktuellt just nu.
– I dagsläget överväger vi inte att ta in kompetens utifrån. Nu vill vi följa utredningen och vi vill absolut säkerställa att det är en evidensbaserad metod vi har, säger Monika Invall, chef vid barn- och ungdomsförvaltningen.
Exakt hur det som nämnden beslutat om, alltså trygghet och studiero, ska jobbas med är någonting som förvaltningen ska ta fram förslag på.
– Vårt mål nu är egentligen en handlingsplan för hur vi ska arbeta för att få allt att sammanvävas, säger Monika Invall.
Förvaltningschefen menar att det redan görs satsningar inom skolan, men att mer måste till.
– I dag med den skolstruktur vi har måste vi bygga upp det så att alla skolor har förutsättningarna. Vi hade en tanke på att om vi får hjälp i att strukturera hur vi bygger upp vårt arbete kommer varje skola som har behov av det kunna arbeta på ett annat sätt och möta alla elever utifrån de förutsättningar eleven har, säger hon.
Per Eriksson (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, utesluter inte att kommunen kan komma att ta in externt stöd längre fram. Vad gäller konsulten i fråga menar han att det har dykt upp en del frågetecken.
– Det är så många frågetecken och så mycket vi inte vet. Det var inte det vi hade med oss när vi fick förslaget till oss. Nu vet vi och då måste vi tänka till. Frågetecknen behöver rätas ut. Jag tycker inte att man ska gå händelserna i förväg på något sätt.
I Kalix har samarbetet med konsulten pausats i väntan på en utredning av arbetet så här långt.
– Det resultatet behöver vi se, sedan är det inte säkert att det är aktuellt i alla fall, säger Per Eriksson.
"Det största sveket vi kan göra mot barnen, oavsett metod, är att de inte klarar skolan", säger Per Eriksson.
Han ser samtidigt positivt på debatten som uppstått kring skolan, konsulten och arbetet i grannkommunen.
– Det visar att det finns ett engagemang. Det svåraste för skolan är alltid att få med föräldrarna, så jag blir lite glad ändå. Nu är det mycket kritik men det innebär att man bryr sig och att det finns ett engagemang kring den här frågan. Det tycker jag är bra.
– Samtliga debattörer, det alla vill, är att barnen ska lyckas i skolan, säger Monika Invall.
– Det är precis det vi också tänker. Jag tänker att det finns en kraft i det här som med lite ändrade arbetsformer, annat tänk, kommer kunna leda till en positiv förändring, tillägger Per Eriksson.