Haparanda har skyltat om

I gränsstaden Haparanda är det finska som är det minoritetsspråk som är mest aktuellt eftersom här bor och arbetar många finländare. Hela 28 procent av stadens invånare är finska medborgare. Man skulle kunna tycka att användandet av finskan är så självklart att det inte behövs något program för att stärka det och för att värna dess användare, men så ansåg inte politikerna. I september 2003 gavs en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta ett minoritetspolitiskt program som hade till syfte att via kartläggning av den aktuella situationen och specifikation av problemen lyfta fram de områden, där de sverigefinska och tornedalsfinska (meänkieli) minoriteterna anser att utveckling behövs. Programmet kom att innehålla mål och förslag för att stärka minoriteternas ställning. Programmet antogs av kommunfullmäktige så sent som i december 2004 och flera andra kommuner hör nu av sig till Haparanda för att ta del av programmet. Det första konkreta resultatet i Haparanda är att man startat en omskyltning av de offentliga lokalerna. På samma gång skrivs informationen även på engelska. Detta för de engelsktalande besökarna i kommunen. Sven Erik Bucht, kommunalråd i Haparanda, tycker att det är bra att ha ett program som leder nämder och styrelser i arbetet på det här området. Det anser också Tommy Slunga, utredare på kommunen och den som samordnat arbetet i arbetsgruppen. ? Det är bra att stapla upp åtgärder och förslag. Att man har ett underlag att utgå ifrån, annars är det lätt att saker och ting blir hängande i luften, säger Tommy Slunga. Bättre information Enligt honom har man förutom omskyltningen, även förbättrat och utökat den kommunala information på finska. Skolan är enligt programmet en naturlig plats att bevara och utveckla finska språket och meänkieli. I Haparanda finns valmöjlighet för barn till föräldrar med finska som modersmål att gå i en tvåspråkig klass från förskoleklass till nian. Enligt programmet ska skolan på lång sikt aktivt arbeta för att minoritetsspråkiga elever ska ges möjlighet att bli tvåspråkiga. Övriga elever ska erbjudas möjlighet att studera ett minoritetsspråk inom ramen för elevens val. Pedagoger ska erbjudas utbildning i finska och meänkieli. Någon skrivning om att minoritetsspråksundervisning ska vara obligatoriskt i skolan, har man inte, utan allt bygger på frivillighet. Kulturen är ett annat område som programmet tar upp. Språket anses vara kärnan i en befolkningsgrupps kultur och därför är det ytterst viktigt att hålla minoritetsspråken levande. Man anser att meänkieli och dess bevarande tillhör kulturminnesvården. En samlande kraft Den minoritetsspråkiga litteraturen och skrivandet skall stödjas. Det ska säkerställas att minoritetsspråkiga böcker är tillgängliga i biblioteken. Programmet omfattar även socialtjänst, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg och här pekas till exempel på möjligheten att kommunicera på sitt modersmål. Även andra förvaltningsmyndigheter tas upp och kommunen ska vara en samlande kraft och lyfta fram minoritetsspråksfrågan i olika forum. Man anser det till exempel viktigt att säkerställa att språkförbistringar vid kontakter med larmcentralen inte ska leda till att alarmeringen uteblir. Målsättningen i programmet är att påverka landstinget (vårdcentralen) så att servicen på minoritetsspråken förbättras, speciellt gäller detta service där det är fråga om förhållande mellan läkare-patient såsom psykiatrin, där den språkliga förståelsen är särskild viktigt och där användandet av tolk är svårt. Programmet ska utvärderas och revideras hösten 2007.

Haparanda har skyltat om

Haparanda är den enda kommun i länet som har antagit ett minoritetspolitiskt handlingsprogram. Politikerna ser det som en blåslampa på sig själva, på nämnder och verksamheter. Första konkreta resultatet är omskyltning av offentliga lokaler.