– Man undrar vilka blanketter som ska fyllas i, var man vänder sig, hur man gör, var man betalar, säger Päivi Koivupalo, koordinator för Nordkalottens gränstjänst.
Hon ger råd och hjälp till privatpersoner och företag som på olika sätt verkar över gränserna. Sedan Nordkalottens gränstjänst startade 2011 har Päivi Koivupalo haft över 4 000 svenska och finska kundkontakter. Ärendena gäller bland annat skatter, sjukförsäkring, arbetslöshetsersättning, barnbidrag, sjukvård, utbildning eller boende.
Trots det stora behovet finns ingen permanent finansiering. Gränstjänsterna i Haparanda och norska Skibotn är bara garanterade medel ett år i taget via Nordkalottrådet och Nordiska ministerrådet. Päivi Koivupalo är ensam anställd i Haparanda.
– Det skulle behövas en eller två till som jobbar med det här. Det fungerar nu, men det skulle ge bättre kundservice om det alltid fanns någon på plats för att ge information, säger hon.
Hon märker att rörligheten och utbytet mellan de nordiska länderna har ökat de senaste åren. Därmed ökar också efterfrågan på information kring vilka lagar och regler som gäller.
– Mest ökar rörligheten från finska sidan till Sverige. Man vågar mer i dag, man söker arbete på andra orter, och det finns arbetskraftsbrist till exempel inom gruvindustrin och transportsektorn på vissa orter, säger hon.
Efter årsskiftet flyttade gränstjänsten från stadshuset i Torneå till Gula huset på Storgatan i Haparanda. Frågorna har fortsatt att komma in.
– Det kan handla om beslut som man inte förstår, många gånger är det frågor jag kan besvara direkt. Ofta gäller det försäkringsfrågor, alla länder har sina nationella regler och då kan det bli problem för den enskilde.
Vad behöver underlättas, tycker du?
– Försäkringsdelarna, att det blir smidigare och att personer inte ska behöva vänta på besluten. Det blir extra svårt om en person jobbar i två och flera länder. Det går att lösa, men det tar energi, och tid.