På onsdagen presenterade regeringen en utredning under vilka förutsättningar insatser där utländsk polis deltar ska få genomföras i Sverige, samt vilka uppgifter och befogenheter utländsk polis ska få utföra i en sådan insats.
Krister Hammarbergh, riksdagsledamot för Moderaterna har varit drivande för ett nordiskt polissamarbete över gränserna och utredningen hänvisar till hans motion i ämnet.
- Vid gränsområdet mot Danmark har det genomförts viss sampatrullering på försök men det är ännu viktigare för gränsområdet Haparanda-Torneå som har en sämre polisbemanning än storstäderna, säger han.
Nu ska ärendet på remiss och en proposition ska tas fram. Hammarbergh tror att ett förverkligande kan ta ett till ett och ett halvt år om allt går bra.
- Men det krävs tre fjärdedelars majoritet för att förslaget ska gå igenom i riksdagen så jag hoppas att oppositionen röstar för det här.
Välkomnar samarbete
Seppo Kinnunen är polischef i Nordbottens distrikt och han välkomnar tanken.
- Vi har ett stort område och skulle vara betjänt av ett gränsöverskridande polissamarbete. Det handlar om att respektive regeringar ser över lagstiftningen, i övrigt ser jag inga hinder för att köra igång, säger han.
Seppo Kinnunen menar att gränsen är ett problem i brottsbekämpningen.
- Kriminaliteten är global medan polisen är låst av gränserna. Brottslingar utnyttjar gränsen här hos oss exempelvis när det gäller narkotikabrotten, säger han.
Det finns alltså ett antal lagliga hinder för att förslaget ska kunna bli verklighet. I dag får exempelvis svensk polis göra ett så kallat Schengen-efterföljande, det vill säga följa efter en misstänkt över gränsen, men inte göra någon annan insats.
Johan Kaikkonen, polisassistent i Haparanda, berättar:
- Ett exempel är när vi följde efter ett fordon nästan fram till Kemi. När vi fått stopp på bilen kunde vi bara frysa läget och invänta finsk polis. Vi får inte ens göra ett utandningstest på den misstänkte, säger han.
Skeptisk
Lars Öberg, polischef Östra Norrbotten, berättar att gränssamarbetet i dag främst rör brottsutredningar och underrättelsearbete mellan länderna. Han är positiv till samtjänstgöring.
- Det vore bra, men då måste man se över regelverket, exempelvis befogenheterna att ingripa i ett annat land, vapenregler och sådant. Jag vet inte heller hur personalen ställer sig till det här, säger Lars Öberg.
Johan Kaikkonen är skeptisk till sampatrullering.
- Jag tror att det skulle bli svårt i och med språket. Många av mina kollegor kan inte finska och jag tror det är samma med svenskan i Torneå.
Polisinspektör Pentti Rantala, vill inte säga så mycket.
- Bäst att cheferna uttalar sig, säger han och ler underfundigt.
Johan Kaikkonen ser möjligheten att rycka ut i en akut nödsituation som viktigare än sampatrullering.
- Om vi är i underläge exempelvis. Det tar bara fem minuter att komma från Torneå medan närmaste patrull kan vara i Luleå för oss, säger han.