Vi har berättat att barn- och ungdomsförvaltningen i Haparanda presenterat sin utredning med förslag för att höja måluppfyllelsen i skolan.
Förvaltningen har i sin utredning bland annat föreslagit att F-6-undervisningen senast till höstterminen 2025 organiseras i två centralt placerade skolor, för att från hösten 2034 samlas på en skola. I praktiken skulle förslaget innebära att F6 -undervisningen på skolorna i Karungi, Nikkala och Seskarö läggs ner. Det här är någonting som har mötts av kritik.
Föräldrar på Seskarö har bland annat vänt sig emot en del av forskningen som förvaltningen hänvisat till i sin rapport. Det handlar om en studie där det ska ha påvisats att åldersintegrerad undervisning i årskurs 4–6 har en negativ effekt på elevernas studieresultat.
Föräldrarna menar att det inte tagits upp att forskningsrapporten som hänvisas till också beskrivit att det går sämre i de kognitiva testerna i årskurs 6, för elever som gått åldersintegrerade klasser, men att ingen effekt på betygen kan påvisas i årskurs 9.
I sin rapport har förvaltningen däremot lyft fram att elever i Haparanda som undervisats i b-form har ett högre genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 än elever från skolor där de haft åldershomogena klasser. I årskurs 9 uppges däremot situationen vara tvärtom.
”För båda grupperna minskar det genomsnittliga meritvärdet från årskurs 6 till årskurs 9 men minskningen är betydligt större för elever från skolor som bedriver undervisning i b-form”, skrivs det.
Att barn- och ungdomsförvaltningen skulle har valt forskning som bara ger stöd åt en bild stämmer inte, enligt förvaltningschef Monika Invall.
– Det skulle jag inte påstå, nej, säger hon och menar att b-formsundervisningen bara är en del i det hela.
Föräldrar har också menat att det är i högstadiet resultaten går nedåt.
– Sammantaget är att vi tittar på helheten och ja, vi har tittat både på det som är resultat på låg- och mellanstadiet och även tittat högstadiet, säger hon.
- Om man tittar på det som är generellt på låg- och mellanstadiet är det en sammantagen bedömning på alla de fem kriterierna som behövs för att höja måluppfyllelsen, konstaterar Invall.
Gällande trygghet så har den följts upp via trygghetsenkät.
– Det senaste resultatet har vi också tittat på. Där kan vi inte se att det är en signifikant skillnad mellan varken byaskolor eller centralskolor.