Nu har barn- och ungdomsförvaltningen i Haparanda presenterat ett förslag till en framtida skolstruktur i Haparanda. Bakgrunden har vi berättat om tidigare. Födelsetalen i gränskommunen har sjunkit drastiskt de senaste tio åren och förväntas över tid att vara lägre än tidigare.
I bakgrunden till underlaget beskriver förvaltningen att en konsekvens av låga födelsetal är att kommunen redan har vissa skolenheter med lågt elevantal och att verksamheterna får svårare att matcha god kvalitet på pedagogiken med en rimlig kostnadsnivå. Förvaltningen konstaterar också att skolan i kommunen haft en vikande måluppfyllelse under flera år.
I utredningen konstaterar förvaltningen bland annat att kraftfulla prioriteringar krävs för att kunna höja måluppfyllelsen och andelen ämnesbehöriga lärare och ”De ekonomiska ramarna är tillräckliga för att bedriva god undervisning – det handlar inte om brist på medel utan hur tillgängliga medel används”.
För årskurserna F-6 är skolan i Haparanda i dag organiserad i fem skolenheter. Tre av dessa, Seskarö, Nikkala och Karungi skola klassas mycket små medan Marielundsskolan och Aspstrandens skola klassas som mellanstora.
Höstterminen 2024 föreslås Seskaröskolans elever flyttas till Nikkala. Året efter är förslaget som presenterats att samtliga elever i F-3 i Haparanda flyttas till Aspstrandens skola medan alla elever i årskurs 4-6 flytta till Marielunds skola. Hösten 2034 är tanken från förvaltningen att en central F-6 skola samlas i Aspstrandens skola.
Som jag förstår det är det de mindre skolorna, till att börja med, som det finns tankar om att lägga ner - Seskarö, Nikkala och Karungi. Hur har man kommit fram till den slutsatsen?
– Vi har försökt titta på alla alternativ som är för att höja måluppfyllelsen, säger Monika Invall, chef vid barn- och ungdomsförvaltningen.
Hon menar att det i grunden handlar om en pedagogiskt kvalitativ grundskola. Kommunen ska där tittat på statistik från SKR.
– Där tittar man mycket på vad som krävs för att både ekonomiskt hållbart och kvalitetsmässigt hållbart kunna säkerställa god undervisning. Då pratar man om skolor som är mellan 350 till 600 elever. Det är väl här vi ser att det varit tufft och är tufft i dag att få till allt från behörigheten till att ha en kollega i kollegial dialog, och att säkerställa att alla elever får den goda undervisning de har rätt till.
Möjligheten till förskola föreslås däremot vara kvar enligt den modell som finns i dag.
– Vi tänker att det är i nära anstående till hemmet, så i det här läget är de kvar, säger hon.
Förslagen som förvaltningen kommit fram till presenterades i måndags för politiker men inga beslut har fattats i frågan. Nästa vecka håller kommunen i informationsmöten för allmänheten. Monika Invall tror att en dialog är viktig.
– Det här berör det allra viktigaste för en vårdnadshavare, mor- och farföräldrar, egentligen ett samhälle. Skolan är en av de viktigaste delarna. Alla har gått skola och alla har en känsla av skola, mer än någonsin är det viktigt att lyssna in de argument som framkommer.
Hur tror du att medborgarna kommer att ta emot det här?
– Det första beskedet är nog ”oj, vad är det här för något”, men jag tror ändå innerst inne att alla förstår att vi behöver höja måluppfyllelsen. Det finns inget viktigare än att lyckas i skolan.