LÄS MER:Skolstrukturen klubbad – men nytt hopp för folkomröstning
LÄS MER:Kräver folkomröstning i skolfrågan
LÄS MER:Hetsigt möte om skolans framtid
De tio personerna som har skickat in överklagan till Luleå förvaltningsrätt hänvisar till tre kapitel i kommunallagen.
De anser att hanteringen av ärendet har gått så fort att det i princip har varit omöjligt för elever och föräldrar att ha inflytande. Dessutom har inte risk- och konsekvensanalysen varit färdigställd vid tidpunkten för informationen till alla berörda.
Man anser även att det finns brister i ärendets beredning.
Dessutom hävdar man att flera ledamöter som fattade beslutet var jäviga eftersom de antingen har anhörigas eller egna barn som berörs av beslutet.
"Förslaget innebär att 500 barn kommer att flyttas runt, trots att samtliga lokaler utom en kommer finnas kvar. Egentligen skulle endast Nästa förskola behövt flyttas till andra lokaler, då det är den byggnaden som kommer avyttras. Flertalet barn kommer fara illa när de ska flyttas runt när det egentligen inte behövs. Alla som berörs av beslutet har inte fått komma till tals."
– Jag tycker inte att det är mycket substans i överklagan och jag har svårt att tro att den går igenom, säger Niklas Olsson (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Beredningen är en stor del av överklagan. Att beslutet har förändrats mycket under vägen – och hur lärare, föräldrar och elever har informerats – är något som upprör.
Fyrpartikoalitionen har varit tydlig med att man ska ha en dialog, men de tio som har överklagat beslutet menar att brukare av skolan inte har fått tydlig information eller någon bra chans att påverka.
– De har en uppfattning om att ett ärende inte kan förändras allteftersom det behandlas i beredande organ, vilket barn- och ungdomsnämnden är för fullmäktige. Men ett förslag till beslut behöver inte vara exakt likadant hela vägen, det kan förändras hela tiden. Särskilt i nämnden där man arbetar med ärendet, säger Niklas Olsson.
Olsson menar att man de tar i för mycket om föräldrarnas makt.
– Målet är att få en bättre dialog, inte att föräldrarna ska styra helt över hur skolstrukturen ska se ut.
I överklagan skriver man ned kommunens egna riktlinjer: "Medborgare ska ha en inflytan och påverkan."
Jäv? Då blir det svårt att fatta några beslut överhuvudtaget, menar Niklas Olsson.
– Att fullmäktigeledamöter skulle vara jäviga förstår jag inte hur man kan anse. Visst, det kanske finns föräldrar. Men om det där är jäv så skulle alla vara jäviga för allt i en liten kommun som Haparanda.