Mårdhundsprojektet har nu pågått aktivt i fyra år.
Hittills har drygt 1.000 mårdhundar avlivats, 600 av dessa på den finska sidan av Torneälven.
- Det är i förebyggande syfte. Vi tar dem innan de kommer in i Sverige, säger projektledare P-A Åhlén.
Projektets huvudsyfte är att utrota de mårdhundar som finns i Sverige. Om det inte lyckas fullt ut är målet att i alla fall stoppa spridningen söderut.
Vaccineras mot rävbskabb
Med hjälp av halsband försedda med sändare kan mårdhundarna pejlas av.
I dag har mellan 15 och 20 sändare. Det krävs en omfattande process för att förse djuren med sändare.
- Den fångas in, skjutsas till veterinärstationen i Kalix där den steriliseras och vaccineras mot rävskabb. Därefter väljer man ett strategiskt område att släppa den på för att sedan via sändaren se hur den färdas och om den hittar någon kompis, säger Eskil Lugnet från Vojakkala, som är en av projektets sju fältarbetare.
Målet är att ha ett litet antal sändarförsedda, jämt fördelade inom området.
Skickliga simmare
En upptäckt som gjorts är att alla mårdhundar går norrut.
Orsaken är oklar.
- De har ju inte hört talas om att det blir kallare och kallare. De tror nog att det kan bli riktigt bra, men egentligen så vandrar de mot döden, säger Eskil Lugnet.
En faktor som kan spela in är geografin som styr dem norrut.
Vattendragen rinner från norr till söder och vatten är en form av styrning.
Samtidigt har mårdhundarna vattenvana och är skickliga simmare.
- Jag tror inte att geografin är det enda som spelar in. Vill de gå söderut så kan de göra det, säger Lugnet.
Han berättar att även den sydligaste mårdhunden som pejlats, i Umeå, går norrut.
Lever i par
Mårdhundarna lever i parförhållanden.
Att pejla ett djur med sändare leder ofta fram till partnern.
- Ingen är så bra på att hitta en mårdhund som just en annan mårdhund. Det är ett sätt att öka avlivningen, säger P-A Åhlén.
Han anser att projektet gett fantastiska resultat hittills.
I Haparanda kommun finns ett rutsystem där man delat in marker i två och en halv kilometer stora rutor och där varje ruta är försedd med en kamera. Totalt handlar det om 147 kameror.
Tanken är att med hjälp av systemet räkna ut hur mårdhundstätheten ser ut och utvecklas.
- Vi har sett att populationen inte ökat sedan 2008 utan snarare minskat, säger P-A Åhlén.
Mårdhundsprojektet, som delvis finansieras med EU-medel, löper ut i augusti nästa år.
Man har ansökt om mer medel för att kunna fortsätta arbetet med att stoppa mårdhunden.