De vägras bostadsanpassning

Både han och hustrun Anne-Marie växte upp i Seskarö. För två år sedan köpte de hennes morfars hus i hembyn, med avsikten att flytta dit när Tommy gick i pension. Han tänkte själv sköta renoveringen av tvåvåningsvillan, men hann bara med sovrummet på övervåningen innan han den 27 januari i fjol drabbades av en stroke. Efter 20 år fick uppdraget som ombudsman för moderaterna i Norrbotten ett abrupt slut. Han blev förlamad på vänster sida, och tillvaron ställdes på kant.- Tanken var att vi under den här perioden på fyra år skulle bygga om pö om pö, säger Anne-Marie Eriksson.- Men nu var jag så himla obegåvad att jag gick och blev sjuk, ironiserar maken."Rena slalombanan"
Efter fyra och en halv månad på Sunderby sjukhus skrevs Tommy Eriksson ut i juni. Till en början kunde han knappt sitta upp, men tack vare rehabiliteringen kan han nu ta sig fram i rullstol. När kuriren träffar makarna har Anne-Marie precis gjort upp en brasa, de ska stanna i huset över helgen.- Här tar han sig inte fram. Det är rena slalombanan, säger Anne-Marie och visar på det lilla rummet på nedre plan där Tommy ligger i en säng.Vardagsrummet har förvandlats till sovkammare, eftersom det är omöjligt för Tommy att ta sig till sovrummet på övervåningen. Anne-Marie sover på en hopfällbar bädd intill maken.- Jag kan ju inte gå upp och sova när Tommy är här nere, man vet ju aldrig när han behöver hjälp.Kommer inte åt toaletten
Hon berättar att rullstolen är för stor att rulla in på toaletten, varför Tommy är tvungen att uträtta sina behov i det rum paret sover i. Anne-Marie som är sjukpensionär och reumatiker klarar inte av att hjälpa sin make på heltid, en helg är ungefär det hon orkar med. I den handikappanpassade lägenheten i Luleå har Tommy Eriksson personliga assistenter som hjälper honom 65 timmar i veckan. Han påpekar att det därför skulle skapas två arbetstillfällen i Haparanda kommun, om bostaden handikappanpassas så att paret kan flytta in. - Det är ingen lyxrenovering vi kräver, förklarar han.Högst på önskelistan står ett sovrum på nedervåningen, vilket skulle vara billigare än en hiss. Dörren till toaletten måste breddas, och alla trösklar måste tas bort. Sönerna Patrik och Andreas byggde förra sommaren en rullstolsramp upp till huset, men Tommy Eriksson vill inte nyttja deras hjälp igen.- Det är ett mycket märkligt socialförsäkringssystem om man ska behöva engagera familjemedlemmar för sådant som man egentligen har försäkring för.Socialnämnden i Haparanda avslog parets ansökan om bostadsanpassning eftersom de är skrivna i Luleå, men Tommy Eriksson avslöjar att han kommer att överklaga till länsrätten om inte kommunen ändrar sig i frågan. Trött på att bråka
I praktiken skulle makarna kunna skriva sig i Haparanda, men farhågan är att hjälpen i Luleå då dras undan innan bostaden i Seskarö är färdiganpassad. Anne-Marie Eriksson blickar oroat ned på sin make.- Att bråka om det här tar tid från rehabiliteringen, och sedan Tommy fick det beskedet har den inte gått lika bra. Alla vill bo där man trivs, men det känns som att vi har kommunarrest i Luleå. Det är ju ingen vits att bo i en lägenhet i Luleå när ingen av oss jobbar där, och vi har planerat att flytta till det här huset.Tommy Eriksson är trött på att slåss, men han tänker inte ge upp kampen.- Det värsta är kanske att jag börjar bli elak, och det tycker jag inte om. - Jag vill ju bo här, viskar han innan rösten ger vika och tårarna kommer.