"Batonger avskräcker inte"
Tullen kräver att få vapnen tillbaka. Sedan 2001 genomför tulltjänstemännen i Haparanda brottsbekämpning där de många gånger utsätts för risker. - Jag har blivit hotad många gånger, säger Göran Kandelin, huvudskyddsombud, tullverket i Haparanda.
- Vi utför samma arbete som spaningsgrupperna i södra Sverige och tullarna i Finland och de får bära vapen, säger Kandelin, som också är spaningsgruppchef i Haparanda.
Kräver vapen
Han menar att arbetet är farligt och att ett vapen har en dämpande effekt.
- En gång kom en man emot mig med ett järnrör när vi skulle kontrollera hans lastbil. Då hade vi ännu vapen så jag klappade på pistolhölstret och mannen lugnade ner sig direkt. Batonger avskräcker inte i sådana situationer, menar Kandelin.
Huvudskyddsombuden på Tullverket i Sverige har gått ihop och kräver vapnen tillbaka. Sedan de drogs tillbaka har ledningen uppvaktats med skrivelser och annat.
- Vi hade säkerhetschefen för hela landet Inger Witalisson här och hon fick åka med en patrull under en natt. Efter det sa hon att vi skulle få vapen direkt om hon fick bestämma, berättar Kandelin.
Inte aktuellt
Lennart Nilsson, tillförordnad chef för brottsbekämpning inom Tullverket, menar att det inte är aktuellt med vapen för tullarna i norr.
- Nej, det ser inte så ut i dagsläget. Vi avser inte att öka beväpningen inom tullen, säger han.
Nilsson känner till problemen i Haparanda och menar att det gäller att göra en riskbedömning vid varje åtgärd.
- Först ska beväpnad personal tillkallas. Om de inte finns att tillgå ska polisen tillkallas. Finns inte heller polisen till hands så ska man resonera med den operativa ledningen om det är värt att genomföra uppdraget, säger Nilsson.
Allt detta känner Göran Kandelin till. Den faktiska situationen för honom och kollegorna är att närmsta beväpnade personal finns i Stockholm och närmsta polispatrull kan vara långt borta, på grund av låg bemanning och långa avstånd.
- De får gärna skicka upp en beväpnad grupp från Stockholm, men det har inte hänt ännu, säger han.
Kandelin berättar om ett exempel när en husrannsakan skulle göras i somras och endast en polis fanns i tjänst på orten på grund av semestrar och annat.
- Vi fick uppdraget av åklagaren men var tvungen att vänta en vecka till dess att en polispatrull kunde assistera. Vi kunde inte göra tillslaget utan vapen och varorna var borta när veckan hade gått, berättar Kandelin.
Inget hopp
Den operativa ledningen som sitter i Göteborg ger heller inget hopp för tullarna i Haparanda. Policyn är att man inte ska möta våld med våld.
- Vi ska utbilda vår personal för att bli bättre på riskbedömning. Det är inte meningen att vår personal ska känna sig otrygga, säger Rodjer Andersson, chef för den operativa verksamheten i Göteborg som även Haparanda faller under.
Göran Kandelin är instruktör inom konflikthantering och tror inte att mer utbildning hjälper.
- Det finns lägen då inte ord längre hjälper. Då måste vi ha vapen som självförsvar, säger han.
Så jobbar vi med nyheter