- Alla stenar är bra på sitt sätt men däremot finns det stenar som är bättre än de övriga. Ännu har vi inte hittat den optimala stenen, säger han.
Klart är att stenar från basiska bergarter som till exempel gabbro har fördelar som påverkar dess möjlighet att ge energi. Orsaken är bland annat att gabbron bildades vid 1.200 graders hetta, det gör att innehållet i stenen är hållbarare och inte delar sig lika lätt som andra. Naturen har helt enkelt gjort grundjobbet, enligt Agne Söderström.
Förr plockades bastustenarna i älven eller i en bäck. De skulle vara runda och slipade av vattnet - då fungerade det bra. Idag behövs det andra förutsättningar beroende på bastuugnens förändring. I gamla bastur var stenförrådet stort vilket bidrog till att ge en behaglig värme. I dagens små bastuugnar är stenförrådet litet och då är det viktigt att ha en hållbar sten som dessutom har en bra form, enligt Agne Söderström.
Viktigt med formen
En sten som slipats till en stav är att föredra gentemot de stenar som plockas i sin naturliga form eftersom vittringen snabbt sätter in i de ojämna kanterna och gör att stenen förlorar mycket av sin energi.
Att Agne Söderströms föredrag var uppskattat märktes inte minst på alla frågor som uppstod. Hans anmodan till deltagarna var att ge sig ut och leta men hav tröst alla som inte känner för det. Bastustenen som säljs i butikerna är också bra, enligt honom.
- De innehåller samma ämnen som gabbron och är inte helt dålig att använda.