Fågelentusiasten Börje Wennström tar emot mer eller mindre långväga gäster i sitt hem i Hakkas. På sin bakgård har han fullt med fåglar och i ett träd sitter holkar som bebos av tornseglare.
Jan Holmgren, från Skurup i Skåne, utgör Wennströms humana inrikes gäster tillsammans med Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet. Åkesson genomför just nu forskning där hon fäster små ljusmätare med ett inbyggt urverk på tornseglarna. Ljusmätarna loggar dagsljuset och genom komplicerade beräkningar kan datainformationen omvandlas till en flygrutt som visar vilken väg fåglarna flugit till och från sitt vinterläger i Afrika.
Förra sommaren besökte Susanne Åkesson Hakkas och utrustade tolv tornseglare med var sin ljusmätare. Nu är målet att fånga in alla och se hur de rört sig.
Färre tornseglare
- Det är en mycket trevlig fågel fast man ser den så sällan. Den är ju bara i luften, säger Börje Wennström om en av sina favoritfåglar.
Det är känt att tornseglare återvänder till exakt samma boplats år efter år, till exempel utanför Börje Wennströms hus. De häckar också på nämnd plats men vintern tillbringar de i centralafrika. Till saken hör att antalet tornseglare minskar och ingen vet varför.
Svaret kan dock ligga i vilken flygrutt fåglarna tar eftersom tillgången på mat (särskilt områden som besprutas kraftigt minskar tillgången på insekter), sjukdomar och klimat påverkar alla som passerar.
Förflyttningar över otillgängliga områden som Saharaöknen och Himalayabergen kan också påverka antalet överlevande fåglar varför det är av vikt att lära sig mer om vilka rutter fåglarna väljer.
Ostligare bana
När Kuriren kommer på besök har den första tornseglaren för året just infångats. Förutom ljusmätare är fågeln ringmärkt med en specifik kod. Den purfärska data som Susanne Åkesson hämtar in visar att denna tornseglare har valt en ostligare färdväg jämfört med andra tornseglare som utgått från Skurup.
Åkesson har nämligen fångat tornseglare också i Skåne och funnit att fåglar på så sydliga breddgrader som regel väljer en västlig farled.
Skillnaden i flygrutt kan betyda att tornseglarna i södra Sverige för länge sedan invandrat via Europas västra kust medan våra nordliga tornseglare hållit lite till öster när de en gång letat nytt luftrum.
Ljudet av sommar
Tornseglare som häckar på andra håll i Europa kommer också att få sina ljusloggar undersökta så att forskarna kan se hur olika populationer lever sina liv och hur de flyttar efter årstiderna. Kanske får man därigenom också reda på varför antalet tornseglare minskar.