Gamla bioanläggningen i Folkets hus är nu ersatt med en toppmodern modell. Biomaskinisten Peter Öquist har stått för installationen på ideell väg.
– För att jag tycker att det här är så roligt, säger han vid Kurirens besök.
Totalt kostar anläggningen 722.000 kronor. Bidrag har kommit från olika håll, bland annat Filmpool Nord och bygdemedel. Samtidigt med digitalbion har en värmeanläggning med geovärme installerats.
Bodens kommun satsade 100.000 kronor på bion och agerade dessutom tillfällig bank innan alla bidrag hade betalats ut.
Församlingen har 637 invånare. Underlaget för film är litet. Men Svenska Filminstitutet noterade att Gunnarsbyn har ett upptagningsområde i delar av Gällivare och Överkalix kommuner och gick med.
– Filminstitutet tycker att biograffilm är en kulturform som ska vara tillgänglig för allmänheten i hela Sverige. De vill därför stötta även extrem glesbygd, förklarar Mogens Amstrup Jacobsen, ordförande i folketshusföreningen.
Är digitalbion samhällsekonomiskt lönsam?
– Om du räknar samhällsekonomi utifrån att glesbygden ska överleva är det så. Om glesbygd ska vara attraktiv att bo i och flytta till måste även kulturutbud finnas.
Biovisningarna i Gunnarsbyn har utvecklats till exempelvis bio med mat och bio med kultur.
– Digitaliseringen blir ett lyft. Jag tror att det finns en genuin stolthet i bygden att vi lyckats få en digital biograf. Och här står nu faktiskt ett kulturhus på landsbygden.