– Av vissa upplevs gruvprospektering som något nödvändigt och löftesrikt. Av andra som hotfullt och riskfullt, säger Karin Beland Lindahl, från Luleå Tekniska Universitet
Det är forskare från Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet som arbetat med att ta fram en ny forskningsrapport på ämnet. Rapporten undersöker hur konflikter kring gruvverksamhet kan förstås, undvikas, eller hanteras. Och hur människor ser på framtida mineralutvinning på sina orter.
– Det vi kan se är att det som formar de positiva attityderna till gruvor handlar i första hand om jobb och tillväxt. Det som är avgörande för de negativa attityderna handlar ofta om befarade effekter på miljön, rennäringen, den samiska kulturen och andra verksamheter och näringar på orten.
Vilka konfliktlinjer är det man ser?
– Skiljelinjen mellan de som är för eller mot de aktuella gruvetableringarna avspeglar grundläggande tankefigurer. Det handlar om hur man ser på hållbar utveckling, tillväxt och förhållandet mellan människa och natur. Tidigare forskning visar att sådana konflikter är svåra att lösa, i bemärkelsen att man komma till en gemensam ståndpunkt.
Hittills har man släppt resultaten från de fältstudier man genomfört i Jokkmokks och Storumans kommuner. Senare i höst planerar man släppa slutrapporten som också kommer att innehålla en analys av Rakkuriprojektet i Kiruna kommun.
– Oavsett om man ser gruvprospektering som något positivt eller negativt så blir de konflikter som uppstår en utmaning för samhället att hantera, säger Karin Beland Lindahl.