Kuriren står vid Görjeåns övre lopp tillsammans med Lars-Göran Ek, naturvårdsspecialist, Emma Nordlund, skogsvårdsassistent och Maria Nordlund, naturvärdesinventerare. Alla Sveaskog.
Föremålet för vår upp-vaktning forsar och kluckar belåtet framför våra fötter. Ån är några meter bred och terrängen omkring orörd. En del träd är 300 år gamla. Den här delen av ån har i princip inte rörts av mänskliga händer.
Inventering pågår
Emma och Maria Nordlund håller på att inventera ån. Den är av Sveaskog utsedd till ett av Sveriges fem vattenlandskap, enda i Norrbotten. Ett vattenlandskap är ett avrinningsområde, ett skogslandskap, där höga naturvårdsambitioner finns för vattenmiljöerna.
Emma Nordlund bär med sig en slags tratt.
- En vattenkikare, förklarar hon. Med den kan man se botten, exempelvis flodpärlmusslor. Den är också bra att se vandringshinder med.
Död ved
Hon sticker ner kikaren i vattnet.
- Död ved på botten, rapporterar hon. Bottensedimentet består av stenar och block. Jag såg också löv som transporterades. De kommer från åns kantzon och kan ge föda åt små insekter och larver.
En av bäckens invånare har satt sina spår i omgivningen. Ett rejält träd ligger ner för räkning.
- Bävern formar landskapet och gör detta dynamiskt, berättar Lars-Göran Ek. Den skapar död ved som faller ner i ån och ger genom sina dämningar livsmiljöer för många arter. En bäck är mycket beroende av omgivningen. Den skuggar, tillför näringsämnen och ger skydd och strukturer till vattendraget.
I ån lever flodpärlmusslan, ett fridlyst, utrotningshotat blötdjur.
- Här har man hittat världens äldsta, 286 år gammalt.
Längre nedströms, vid bron i Larve just vid den grunda och fågelrika Larvesjöns utlopp, finns spår av mänsklig påverkan. Som så ofta i Norrland är det rester från flottningsepoken. En damm är delvis riven men fortfarande ett vandrings-hinder för fisk.
Plan
Alla dessa saker registreras noga av inventerarna. När arbetet är slut, kanske nästa höst, görs en plan upp för vilka åtgärder som ska vidtas för att göra vattenlandskapet än mer levande.
Nedanför dammen ligger block som tagits upp ur åfåran för att förbättra
flottningsmöjligheterna.
- Man plockar tillbaka blocken i bäcken så att vattnet får ett mer naturligt lopp, säger Maria Nordlund. Livsmiljöer skapas då för många vattenlevande insekter och fiskar.
Fina fall
Längs Görjeån finns flera fall, bland annat Helvetesfallet. En mycket vacker plats.
- Här skulle man sitta och ta en fika, filosoferar Lars-Göran Ek när vi står på
kanten till ravinen.
Absolut. I bilen på väg hem slås jag av en tanke:
Varför är man inte oftare i skogen?
En härligt avkopplande plats. Även i tjänsten.