– Det är en allvarlig situation och en jättestor utmaning, men vi har ganska bra kontroll på läget och bra vetskap om hur det ser ut, konstaterar Sara Vintén som är Luleå kommuns världsarvssamordnare.
En tredjedel av kyrkstugorna synas, okulärbesiktigas, varje höst i församlingens regi. Diagrammen visar att runt 33 procent av stugorna fått anmärkningar flera år i rad.
– Vi kan nog konstatera att siffrorna ligger ganska stilla och inte förbättras i den takt vi önskar. De stugor som har anmärkningar, har kvar anmärkningarna även vid nästa syn, säger Sara Vintén.
Men hon poängterar att många ägare lägger ner både sin själ och sina pengar för att förbättra sina stugor.
Sara Vintén och världsarvets förvaltningsråd har att var sjätte år redovisa situationen för världsarvet för Unesco. Det är något som sker bland alla världsarv. Bland annat ska man redovisa sin förvaltningsplan för området och de största negativa faktorerna, farorna, för sitt respektive världsarv.
– De största negativa faktorerna för Gammelstad är fukt, röta och klimatförändringar.
Sara Vintén räknar på fingrarna. Hon nämner också vägnätet i kyrkbyn som ett av problemen. Dagvattnet har svårt att rinna undan och värst är det i västra delen av kyrkstugubebyggelsen.
– Det finns gator där gatunivån ligger halvmetern över nivån för grunderna för stugorna. Det säger sig själv att vattnet har svårt att rinna undan, säger Vintén.
En tredjedel av stugorna hotas av förfall, det är allvarliga siffror. Men Sara Vintén påpekar att hon upplever att det ändå finns en stor medvetenhet bland berörda parter om att det gäller att påskynda arbetet med att rädda kyrkstugor ock kammare. Intresset för de byggnadsvårdsdagar som anordnas, bland annat den 26 maj i år, är stort. Många vill lära sig hur de ska underhålla sina stugor. Många lägger ner mycket arbete och pengar på att ta hand om sina stugor på bästa sätt.
Den som äger en kyrkstuga eller kyrkkammare i en stuga, är själv ansvarig för skicket. Stugorna får inte lämnas vind för våg. Hos miljö- och byggnämnden finns idag ett antal ärenden för bedömning. Nämnden har möjlighet att ådöma vite om stugorna vansköts.
Men Sara Vintén är angelägen om att berätta att det finns både "piska och morot" för stugägarna i Gammelstad.
– Morötter är bland annat de byggnadsvårdsprogram som finns i kyrkbyn. Stugägarna kan söka bidrag för att rusta sina stugor och det finns stora chanser att få bidrag för byggnadsvårdande åtgärder. Vi måste påskynda det arbetet.
– Det handlar om höga ersättningsnivåer. Stugägarna kan få upp till 75 procent i bidrag av kostnaderna, poängterar Sara Vintén.
Hon misstänker att det finns stugägare som missat just detta och uppmanar dem att ta kontakt med henne för att vidare diskutera vad som behöver göras med de enskilda stugorna.
Det handlar inte bara om de enskilda stugägarna som agerar för att hjälpa upp situationen i Gammelstad. Trafikverket inleder nästa år ett vägåtgärdsprojekt för att få dagvatten att rinna bort lättare.
– I hela västra delen av kyrkstugebebyggelsen finns inget dagvattensystem och vattnet kan inte rinna bort.
Många parter har delar i ansvaret för den unika miljön i Kyrkbyn. En av dessa är Trafikverket som kommer att börja arbetet med att sänka nivån på flera av vägarna. Det handlar om Gamla Bodenvägen, Framlänningsvägen, Luleåvägen utefter det stora magasin som ligger innanför rondellen, och Rutviksvägen.
– Inom kort kommer folk i Gammelstad att märka att det här arbetet påbörjas, säger Sara Vintén.
Fukt och röta är stora faror för kyrkstugorna, men ägarna måste också nu och i framtiden vara medvetna om vad klimatförändringen innebär.
– Mer regn, hårdare regn, hårdare vindar, varmare vintrar som ökar fukten...