Kvinnlig gemenskap ger kraft åt skapandet

Göra gemensam sak? Med sju andra kvinnor? Det fanns vissa tveksamheter hos några av gruppens medlemmar inför beslutet att öppna en gemensam konstnärsateljé. Anna-Stina Svakko, som har samiska rötter, erkänner att det inte var ett självklart val. Det tog tid för henne att förenas med tanken att bli en del av ett kollektiv. - Jag tvekade lite att ge mig in i detta, det gjorde jag verkligen. Speciellt som jag är lite av en ensamvarg. Jag drar mig gärna undan för att skapa. Och hur skulle det gå att arbeta med så många kvinnor? - Men det har visat sig vara en utmärkt form, konstaterar hon med facit i hand. - Vi har haft en fantastisk och rolig sommar tillsammans. Catarina Engström från Luleå är snabb att hålla med. - Absolut. Vi har hittat ett samarbete som verkligen fungerar. Jag är mycket glad att jag gick in i detta, säger hon. En som däremot inte tvekade var
Luleåkonstnären Maria Larsson. Arbetade hemma
Hon har varit den drivande kraften bakom projektet, tillsammans med kurskamraten Viveka Kroon. Maria gick ut Konstskolan på Sunderbyns folkhögskola förra året. Viveka lämnade skolan med nästa årskull. Redan under förra vintern började konstnärsduon se sig om efter en lämplig lokal. - Som de flesta av oss arbetade vi med vår konst hemma. Vi kände att vi behövde ett ställe där vi kunde hålla till med våra projekt, berättar Maria. För Maria, som bor i Gammelstad, låg det nära till hands att söka sig till Kyrkbyn. Snart fick hon tipset att Hägnan hade lediga lokaler i en gammal kyrkstuga. De slog till direkt. - Det kändes helt rätt från första stund, säger Maria och får medhåll av Viveka. - De här ljusa och fina lokalerna är som gjorda för en ateljé. Dessutom är det perfekt miljö för konstnärskap. - Kyrkbyn är en levande miljö som lockar många besökare. Och vi har känt oss välkomna från första stund, säger Maria. Konstnärligt skyltfönster
Med lokalen i hamn konstaterade de snabbt att här skulle finnas plats för fler. Varför inte bjuda in fler konstnärer? Starta ett slags kollektiv? En rolig grej, som dessutom skulle hålla nere både kostnader och arbetsinsats, resonerade de. Tanken var att skapa ett gemensamt skyltfönster för konstnärlig verksamhet. Att hitta blivande kollegor var inte svårt skulle det visa sig. Genom Konstskolan hade Maria och Viveka redan etablerat ett kontaktnät. - Vi började höra oss för och fick ganska snabbt positiv respons. Efter gemensamma diskussioner kom vi fram till den form det har i dag, en kombinerad utställningslokal och
butik. - Jag är förvånad över hur smidigt allting löste sig, säger Maria. Inom kort hade en konstnärsgrupp på inte mindre än åtta personer bildats. Alla kvinnor, alla med bakgrund från Konstskolan. Åtta konstnärer, med helt olika uttryckssätt. Konstnärerna Nord, som gruppen kallar sig, flyttade under försommaren in i de rymliga lokalerna i Kyrkbyn. Den 1 juni slog de upp husets gamla trädörrar för en gemensam invigning. - Det tog lite tid att få ordning på allt, berättar Eva Nordlund från Luleå. - Men när allt väl var på plats gick det otroligt smidigt. - Vi hade inga problem att samsas om utrymmet. Vi har försökt skylta så att allas arbete lyfts fram på bästa sätt. - Det är fantastiskt att det fungerat så bra, säger Eva. Många uttryck
Eva är textilare i grunden, men liksom sina kollegor lite av en multikonstnär. Hon har många uttryck i sitt skapande. Konsten är hennes stora fritidsintresse - och med hennes egna ord, en nödvändighet. - Jag har alltid jobbat med händerna, målat, tovat, sytt. Det får mig att må bra. Jag blir varm i hjärtat av att skapa, förklarar Eva som guidar oss runt i de trivsamma lokalerna. - Och det är inte ett val. Det är ett måste för mig, säger hon och ler. När Kurirens team besöker ateljén är det augusti. Sommaren går mot sitt slut och med september månads inträde stänger de ner sin verksamhet. Delad glädje
Just denna dag finns fem av åtta konstnärer på plats. De är överens om att det varit ett lyckat försöksprojekt. - Det har fungerat till ett hundra procent, intygar Viveka. - Vi har inte konkurrerat med
varandra utan gett varandra värdefulla tips och idéer. - Jag ser det som att vi har kompletterat varandra, säger Viveka, som säger sig ha fått en drömstart på sin konstnärskarriär. Till vardags arbetar hon som florist. - Min dröm är ju att få syssla med det här på heltid. En av fördelarna med att vara många är att de delat på arbetsbördan. Därför har de också kunnat hålla öppet ateljén varje dag under sommaren. - Det hade man ju aldrig kunnat
göra om man varit själv, säger
Catarina, som till vardags har en
egen ateljé på Kronan. - Vi har arbetat mellan tio och tolv dagar var under sommaren och det har ju bara varit roligt, säger hon
förtjust. - Man har kunnat ta ut lite semester och samtidigt vetat att butiken varit öppen. Sommarens besökssiffror är högre än förväntat och försäljningen har gått bra, enligt konstnärerna själva. Men allt kan inte mätas i pengar,
menar de. - Det handlar inte bara om att sälja sina konstverk. Det här är ju också ett sätt för oss att synas och att få respons på det vi gör, säger Maria. Anna-Stina håller med. - Ateljén fungerar som ett fönster utåt för oss alla och det är jätteviktigt. Det handlar om överlevnad för oss som konstnärer i Norrbotten. Planerar nya projekt
Att vara en del av ett kollektiv tycks ha många fördelar. Anna-Stina tvekar inte med svaret när jag frågar efter den största behållningen. - Att få arbetskamrater, säger hon bestämt. - Som konstnär arbetar man mycket på egen kammare. Nu har man sju kollegor och man kan lämna hemmet för att gå till jobbet. - Jag ser redan fram emot nästa sommar, säger hon. De kreativa damerna är överens om att de ska utveckla sitt samarbete. Om lokalen finns tillgänglig nästa sommar flyttar de med säkerhet in igen. Men redan nu finns planer på nya projekt, i mindre konstellationer inom gruppen. Speciell vänskap
Catarina och Anna-Stina förbereder till exempel en gemensam utställning på Kulturens Hus. - Vi kommer att syssla med lite allt möjligt under hösten. Många går tillbaka till sina arbeten. Men jag tror att det här nätverket betyder oerhört mycket för oss alla, säger Catarina. - Vi ska inte skiljas åt, säger hon
leende åt sina nyvunna vänner. Under sommaren har en speciell vänskap vuxit fram i ateljén. Tonen har varit öppen - och hjärtlig. - Jag tycker att vi har lärt känna varandra ganska bra, säger Eva och låter blicken vila hos sina kollegor. - Allt har inte handlat om jobb. Vi har pratat om konst, skapande och känslor. - Ja, vi blottar oss nog ganska mycket för varandra, intygar Catarina. - Vi är nästan som systrar, jublar Anna-Stina och lockar fram ett kollektivt skratt. I morgon söndag är sista chansen att besöka Konstnärerna Nord i deras sommarateljé i Kyrkbyn. För den här gången.