Time care är ett system där den enskilde själv skriver in önskemål om arbetstider och dataprogrammet ser till att alla arbetspass bemannas. Men anställda inom socialförvaltningen som Kuriren talat med menar att Time care inte fungerar.
– Vi kan inte söka semester på helger då systemet är byggt på en femdagarsvecka och inte en sjudagarsvecka och man då blir skyldig tid som måste jobbas tillbaka, säger en anställd som vill vara anonym.
Dessutom sätter sexveckorsschemat käppar i hjulet för privatlivet då ingen framförhållning finns. Mycket av arbetstiden går åt till schemaplanering, menar personalen.
– Vi ska även täcka upp på andra avdelningar för att det ska vara så lite vikarier som möjligt och det skapar stress att inte veta var man ska arbeta, säger den anställda.
På fredag är det förhandlingar mellan kommunal och kommunen. Siw-Britt Karlsson, ordförande i fackförbundet Kommunal säger att arbetsgivaren infört en förändring om semester som medlemmar inte varit delaktig i.
– När det gäller semester och beräkning av den är det reglerat i ett kollektivavtal. Facket har ett samverkansavtal med kommunen där man trycker på möjlighet att påverka och det har man inte gjort här, menar hon.
Dessutom kan förändring av semesterberäkning inte tas i samverkan utan där krävs en förhandling.
– Jag skulle vara förvånad om arbetsgivaren inte är medveten om den ilska och oro som arbetstagarna känner, säger hon.
Claes Danell, gruppledare i socialnämnden för Socialdemokraterna anser kommunen måste lyssna på facket och deras medlemmar.
– I stället för att gasa och trycka på ska man stanna upp och lyssna. Man tar inte till sig av den informationen som facket lämnar, säger han.
– Att man hävdar att sjuktalen minskas är för tidigt att säga då det kan vara andra parametrar som spelar in. Viktigast är att man lyssnar på personalen för mår personalen bra så mår brukarna bra, säger han.
Socialchef Marika Rissanen-Korpi hävdar att införandet av schemasystemet gått "mycket bra" på Hedgården och Älvgården.
– Hedgården har halverat sina sjuktal och det visar ju att personalen mår bra av det här. Om någon känner sig överkörd så kan vi från förvaltningen aldrig ifrågasätta en upplevelse utan det måste vi ta hänsyn till, säger hon.
Det finns kritik om att man måste jobba tillbaka om man tar semester en helg. Vad säger du om det?
–Nej, medarbetaren blir inte skyldig någon tid. Alla får sina lagstadgade semesterdagar och alla gör sin veckoarbetstid enligt anställningsavtal. När medarbetaren schemalägger sin ledighet direkt vid schemaläggning lördag-söndag så läggs ingen arbetstid den dagen och ingen semesterdag dras från medarbetaren, säger hon.
Hade du kunnat tänka dig att ha ett möte med personalen?
– Vi har 800 anställda och jag kan inte bara träffa en arbetsgrupp utan hade behövt träffa samtliga och det har jag inte gjort. Det här måste utgå från närmsta chefen.
Så svaret är nej?
– Jag kan inte tillföra mer än de som jobbar med de här frågorna gör. Men jag vill poängtera att brukarna är i främsta rummet och det är inte på något sätt i konflikt med medarbetarnas intressen.
Kritiken finns att ni som sitter högre upp skulle behöva komma ut och jobba på arbetsplatserna.
– Om jag säger så här, vi är väldigt många högre upp som arbetat inom vården så jag tror inte det är någon brist på kompetensen att veta hur det är. Jag tror det är säkrat att det finns kompetens om vardagen inom vården. Skyddsombuden är väldigt kunniga och det krävs inte att alla chefer jobbar direkt med att ta hand om brukarna för att man ska veta vad som krävs, säger Marika Rissanen-Korpi.
Tar inte systemet mycket administrationstid?
– I ett förändringsarbete tar det extra tid i uppstarten men när implementeringen är över kommer den administrativa tiden för förvaltningens bemanningsplanering att minska. Medarbetarna kan lägga sina önskemål för flera sexveckorsperioder samtidigt, säger Marika Rissanen-Korpi.