Vilka klagar mest?

De som klagat mest på störningarna från gruvverksamheten kanske inte får sina synpunkter värderade i den epidemiologiska undersökning som genomförs i Malmberget. Man vill även undersöka om LKAB-anställda klagar mindre. Det framgår av protokollsanteckningarna från ett möte vid LKAB med bland andra kommunen, LKAB och länsstyrelsen närvarande.

GÄLLIVARE2008-08-18 06:00
Av protokollet från mötet som ägde rum i Malmberget den 4 juli i år framgår att mötet hölls med syfte att ge information om LKAB:s verksamhet i samråd med Tillsynsmyndigheten och miljö- och byggkontoret till Bertil Forsberg, docent i yrkes- och miljömedicin vid Umeå Universitet och Anita Pettersson-Strömbäck, medicine doktor vid institutionen för folkhälsa. och klinisk medicin, Umeå universitet, som kommer att genomföra den epidemiologiska studie som Miljödomstolen tidigare meddelat i dom i samband med LKAB:s nya tillståndsprövning.Redovisar resonemang
Protokollet redovisar de resonemang som förs av de närvarande och berör sprängningstider, buller samt stoft och rökgasutsläpp men även andra aspekter, som några av den epidemiologiska undersökningens utgångspunkter.Bland annat påtalas att kritiken kring fastighetsvärdeförsämringar inte bör beröras i undersökningen."Risken är annars stor att fokuseringen hamnar kring de ekonomiska frågorna, detta på grund av att befolkningsstrukturen är sådan i Malmberget att egnahem bebos av människor i stigande ålder där flertalet är på väg att sälja huset som har sjunkit i värde".Vid mötet lyfts också fram möjligheterna av en skillnad i uppfattning kring störningsgraden beroende på en anställning vid LKAB eller inte."Enligt Bertil Forsberg är det intressant att kartlägga beroendeförhållandet till företaget för att utreda eventuella skillnader mellan anställda och icke anställda".Han är även intresserad av att se om "man tål mindre buller om man utsätts för dammning och andra föroreningar".Anita Pettersson-Strömbäck tycker "att det skulle vara intressant att se vilka som klagat och hitta en gemensam nämnare", samt ta fram en ålderstruktur för området.De närvarande tycks eniga om att undersökningen ska genomföras genom enkäter, dagboksstudier samt intervjuer.Nedsmutsning
Enligt länsstyrelsen redovisning vid mötet gäller de flesta klagomålen damning och nedsmutsning i Kilen- och Fabianområdena. Länsstyrelsen rekommenderade så kallade komfortmätningar för att fastställa eventuellt villkor eftersom mätningar i horisontalläge inte genomförts och klagomålen inte kan kopplas till vibrationsgränserna för den tekniska skadenivån.Enligt protokollet diskuteras även att personer som bor i de områden där det klagas mest inte ska tas med i undersökningen."Bertil Forsberg ansåg att man eventuellt inte slumpar ut personer till studien i de områden där det har varit mest klagomål. Utöver detta får subjektiva data kompletteras med mer tillförlitliga objektiva data", kan man läsa i mötesprotokollet som finns tillgängligt vid länsstyrelsen men inte är allmänt känt.Fotnot: Vid mötet närvarade; David Berggård, länsstyrelsen, Joakim Björnström, LKAB, Bertil Forsberg och Anita Pettersson Strömbäck, Umeå Universitet, Håkan Gustavsson, miljö- och byggförvaltningen, Jenny Gärde, LKAB, Inge Karlsson, LKAB, Natasha Lyckholm, LKAB, Berne Sehlberg, LKAB samt Harry Winbjörk.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om