- Det är en insats för framtidens sportfiske som vida överträffat våra initiala förväntningar, säger Tommy Nilsson, fiskevårdskonsulent i Gällivare.
Fiskevårdsprojektet Vid Källan föddes ur en diskussion efter ett av landsbygdsrådets stormöten i Sammakko hösten 2002. Sportfiske sågs som en potentiellt viktig framtida utvecklingsmöjlighet för den alltmer avfolkningsdrabbade landsbygden i Gällivare, där möjligheterna till sysselsättning blivit allt färre.
Det tidiga 1900-talets omfattande skogsbrukspåverkan på ett stort antal av Ängesåns och Kalix älvs mindre tillflöden, öringens barnkammare, utgjorde dock ett problem. Med den utslagning av öringens reproduktions- och uppväxtområden som orsakats genom framför allt den flottning som bedrivits i decennier, fanns ett akut restaureringsbehov för att lägga grunden - ett välfungerande biologiskt och ekologiskt system - för de kommersiella förhoppningarna. Tio miljonerPå våren 2003 hade projektet formulerats och kommunens östra del utvalts som projektområde, bland annat på grund av mindre komplicerade markägarförhållanden. Totalt har sex olika fiskevårdsområden berörts med fokus på i huvudsak Ängesåns tillflödesområden under perioden juni till oktober varje år. Vattenståndsförändringar har tvingat fram en stor flexibilitet men målsättningen har varit att restaurera hela vattendrag. För finansieringen, närmare tio miljoner, stod EU:s strukturfonder, Gällivare kommun, Arbetsförmedlingen och Fiskeriverket. Grunden klar
I onsdags skedde slutredovisningen. - Ser vi tillbaka så har våra förhoppingar mer än infriats. Vi har i huvudsak gått in med åtgärder där människor på något sätt skadat vattenmiljön genom felanlagda vägtrummor, kvarnsättningar och flottningsåtgärder. Där ingen öringreproduktion förekom tidigare kan vi i dag konstatera upp till tolv gånger ökad yngelförekomst. - Ser vi till kommunen som helhet återstår fortfarande en del att göra, men en mycket viktig grund för det framtida sportfisket är otvivelaktigt lagd genom det här, säger Tommy Nilsson, fiskevårdskonsulent i Gällivare som haft ett övergripande biologiskt ansvar. - Utan lek- och uppväxtområden för den stationära och havsvandrande öringen kan inget sportfiske bedrivas. Men naturen har sin egen klocka. Om tio år, räknat från projektstarten, kan vi börja se resultaten. En viktig sak i sammanhanget är förvaltningen av de restaurerade vattnen. Hur tar berörda fiskevårdsområden och allmänheten det ansvaret? Det är en lika viktig framtida fråga och där har vi sett en positiv attitydförändring som ger stora framtida förhoppningar. Nya lekplatser
Utnyttjandet av vattendragen för timmerflottning ledde till att de rensades från sten. Det innebar även att öringens lekplatser påverkades negativt eller försvann. Ett av projektets stora uppgifter har därför varit att återbörda dessa stenar och block till vattendragen igen. I samband med det har även nya lekplatser, totalt 270 stycken, för öring anlagts. Stenutläggningen har också utökat öringens livsmiljö så att fler öringar får plats i vattendragen. Stor attitydförändring
Projektledaren Folke Åhl framhåller ett särskilt lyckat fall. En mindre bäck som inte innehöll ett enda öringyngel men som efter åtgärder hade fått en permanent öringbestånd. - Genom att förändra och flytta en vägtrumma och minska hastigheten på vattengenomströmmningen, lyckade öringyngel ta sig förbi det tidigare hindret. Vid elfiske 2006 fanns nästan inget liv uppströmms vägtrumman. När vi genomförde elfiske på samma plats under 2007, som var ett besvärligt år med höga vattenflöden rent allmänt, fanns årsöringyngel där igen och vi blev oerhört glada. Det är ett tydligt exempel på att sådana här åtgärder lönar sig och för min del ser jag projektet som en succé, säger han och värderar projektinformationen ut till allmänhet och beslutsfattare som en lika viktig uppgift under den fyra år långa projekttiden. - Ser man till gemene man kring vattnen vi jobbat i, fanns en viss skepsis till en början. Men när man sett att det händer saker har det förändrats. I dag ser vi en enormt stor attitydförändring bland befolkningen. Framför allt bland de äldre, säger Folke Åhl. Nya fondmedel
- Något som måste framhållas är den personal som jobbat ute i fält. Redan inledningsvis fick projektet en rivstart genom den entusiasm och stora intresse som personalen visade. Det är också en stor anledning till projektets framgång. Personalen har fluktuerat men en kärna av sju entusiastiska och engagerade personer har funnits med under hela resan. Hans Wennström, som jag vill kalla för landets främste elfiskeexpert, har också haft en mycket stor betydelse. Nu hoppas man kunna fortsätta arbete med hjälp av nya infrastrukturfondsmedel, och EU-projektet Leader, även i kommunens övriga delar. -Det här är bra både för biologisk mångfald och för oss människor på sikt. Både för turister och den lokala befolkningen. - I längden handlar det om att vårda och bevara och utnyttja med förstånd. Ny forskning ger också nya insikter som kanske leder till behov av justeringar. Det här arbetet är på intet sätt färdigt. Men en ökad medvetenhet har uppstått och möjlighet till en utkomst för landbygdens befolkning vars värde man själv kommer att kunna vara med och fastställa, säger Tommy Nilsson.