Samordningen av landets 25 miljöåklagare skulle leda till effektivisering av landets miljöbrottsresurser var tanken.
Med prioritering av fall med dödlig utgång har lagföringarna av arbetsmiljöbrott ökat med mer än 200 procent efter riksenhetens bildande.
Totalt hanteras cirka 4.000 brottsmisstankar årligen.
Fjolårets dödsolycka i Malmberggruvan, då två entreprenörsanställda avled efter att den hisskorg de arbetade från lossnade och föll till botten av ett gruvschakt, talar enligt många ett annat språk. Brottsmålsutredningen pågår än.
Till hjälp i utredningsarbetet har funnits Arbetsmiljöverket, som levererade sina slutsatser i februari i år, och polisens utredningsfunktion för miljöbrott i Luleå.
Och Arbetsmiljöverket anser att åtagandet fullgjorts. Så även polisen.
- Den här typen av utredningar är ofta komplexa. Från polisen sida relateras tidsutsträckningen inte till resurs- eller kompetensbrist. Det som förlänger utredningstiden är när yttrande och utlåtande dröjer, säger Sven Olov Lundbäck, chef för Norrbottenspolisens miljöbrottsutredningsfunktion.
Chefsåklagare Mats Palm, chef för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Malmö, känner för de anhöriga.
- Jag är den förste att beklaga det lidande som både de och andra får utstå när utredningarna tar tid även om man ibland måste låta dem ta tid, säger han.
- Generellt kan man säga att Arbetsmiljöverkets utredningar, som är väldigt viktiga för oss, dröjer lite för länge ibland och vi har också problem med att polisen ibland inte har resurser. Men då trycker vi på på alla sätt, säger Mats Palm.