Den för alla innevånare välbekanta träläktaren uppfördes under 1930-talet och speglade det för tiden stora fotbollsintresset.
Genom åren har de varit platsen för både idrottslig sorg och glädje.
Underhållet har dock sviktat de senaste åren och i dag används inte läktaren, som betecknas utgöra en säkerhetsrisk, längre.
Idrottsplatsens osäkra framtid har inte heller motiverat åtgärder.
Det föranledde nyligen Gällivare sportklubb att ansöka om rivningstillstånd trots bedömda höga kostnader.
- Enligt planerna så rivs den i höst när all finansiering ska vara klar. Och kostnaderna är ett problem, säger Peter Westerlund, GSK:s klubbdirektör.
Cirka 500.000 är en uppskattning inräknat ett miljöriktigt omhändertagande av rivningsavfallet.
Idrottshistorisk
Träläktaren är kulturhistoriskt intressant och rivningen måste föregås av en historisk dokumentation.
- Betraktar man träläktaren på Gällivare idrottsplats ur ett idrottskulturellt perspektiv så utgör den ett av få kvarvarande exempel i länet på träläktare byggda under 1900-talets början. Det är därför viktigt att den både dokumenteras i bilder och genom historiska dokument, säger Lars Israelsson, kultursekreterare i Gällivare.
Enligt Peter Westerlund är den historiska textdokumentationen klar medan den fotografiska kvarstår.
Idrottsplatsens framtid?
Till saken hör att hela idrottsplatsens framtid är höljd i osäkerhet. Någon nybyggnation av till exempel en ny läktare, är inte möjlig.
- Ett dilemma vi hamnat i är att vi fortfarande behöver använda fotbollsplanen eftersom vi inte har något annat alternativ. Att vi i första hand behöver fler duschar för gästande och egna spelare får vi därför försöka lösa tillfälligt med flyttbara moduler, säger Peter Westerlund.