Förra årets avtalsrörelse innebar att industrifackens avtalstid sträckte sig över olika lång tid, 18 månader för tjänstemännen och 22 månader för de kollektivanslutna.
Inte bra, ansåg fackföreningsföreträdare som menade att splittringen försvagade respektive facks möjligheter att få gehör för sina avtalskrav.
Ur ett nationellt perspektiv riskerades också den "den svenska modellen" för avtalsförhandlingar att luckras upp.
En diskussion om tidsmässig samordning årets avtalsförhandlingar togs därför upp och en uppgörelse har nu träffats.
En halv miljon
Samordningsöverenskommelsen mellan tjänstemän och kollektivanställda innebär att årets avtalsförhandlingar, som berör cirka 500.000 medlemmar i GS, IF Metall, Livs, Papper, Sveriges Ingenjörer och Unionen, startar och avslutas vid samma tidpunkter och att avtalstiden blir densamma.
Övergången innebär att LO-fackens avtalsförhandlingar i år inleds två månader tidigare, respektive försenas två månader för tjänstemannafacken, utifrån de nuvarande avtalen, och målsättningen är att årets avtalskrav föreligger senast den 30 september.
Stora löneökningar
Vid Metall, länets största industrifackliga organisation, är man nöjd med överenskommelsen.
- Fördelarna med samordningen är att vi kan skapa ett ökat tryck på arbetsgivarna i de kommande avtalsförhandlingarna och med den positiva utvecklingen vi har i svensk ekonomi förväntar vi oss en bra utdelning i år, säger Tomas Nilsson.
- Fortsätter det som det gör är faktiskt förväntningarna höga att åstadkomma en rejäl avtalsrörelse i år, säger han.
Bildar norm
Samordningsuppgörelsen betyder troligen också att det avtal som sluts mellan industrifacken och industriarbetsgivarna sätter normen, "ett märke", även för andra fackliga organisationers lönekrav i år.