– Det har bara varit tre elever som sökt till Tjautjas- och Nya Malmstaskolan och det blir inte en god kvalitet på undervisningen med så få barn. Det har bland annat göra att barnen behöver lära sig att kunna fungera i grupp, säger Jenny Jänkänpää.
En del av anledningen till beslutet beror på att det finns ett sviktande elevunderlag till de båda skolorna. I Puolitikasvaara där man hade fyra förstahandsval till förskolan har nämnden däremot beslutat för att starta en förskoleklass.
– Här har vi även beräknat med avståndet till stan vilket får en påverkan om man jämför med en de andra skolorna som är närmare tätorten. Det finns även en möjlighet för att kunna samverka mellan förskola, lågstadium och fritidshem, en möjlighet som inte finns vid Tjautjas skola, säger Jenny Jänkänpää.
En som yrkade mot beslutet att inte starta förskolegrupper på två skolorna var Eva Alriksson (M).
– Det är kvalitetsmässigt bra för barn att ha en bostadsnära skola, säger hon.
Eva Alriksson är orolig för att det här beslutet kan komma att leda till en nedläggning av Tjautjas skola.
– Om jag har förstått det rätt startade inte några elever i förskoleklass i år och det kommer det alltså inte att göra nästa år heller. Det gör att det nästa termin enbart kommer att finnas en 2-3:a på skolan, säger hon.
Enligt Eva Alriksson är Tjautjas kommunens yngsta by med en positiv befolkningstillväxt.
– Men vad kommer att hända med befolkningstillväxten i byn om skolan läggs ned, säger hon.
Tidningen skrev för drygt ett år sen om hur byn fått till 30 nya tomtplatser från en privat markägare och även fått ett byggföretag intresserad att bygga i byn. Eilert Martinsson sa då att han hoppades att tomterna kunde fungera som möjliga ersättningsbostäder till samhällsflytten.
Enligt Jenny Jänkänpää gäller beslutet att inte starta någon förskoleklass enbart för 2020/2021.
– Det här ska inte ses som ett försök att stänga skolan. Vi gör årligen en undersökning där vi kontrollerar förstahandsvalen för att se om det är kvalitetsmässigt möjligt att starta förskoleklasser. Det här året har nämnden ansett att så inte är fallet, säger hon.
Jenny Jänkänpää menar att skolan inte kan vara den enda faktor till en landsbygdsutveckling utan att fler faktorer måste samspela.