Maria Björkvall är 28 år gammal och jobbar inom LKAB. Hon flyttade hem till Gällivare efter fem års studier vid Luleå Tekniska Universitet med drömmen om att köpa en egen häst och rida. Nu har hon hästen "Kakan" men på grund av trycket på ridklubben finns desto mindre tider till att rida.
– Rädslan är att jag måste ta med mig min häst och flytta till annan ort. Jag har bostad, sambo, familj, fint jobb och otroligt duktiga ridlärare här och vill bo kvar, säger Maria Björkvall.
Det är 265 personer i kö till Ridklubben Dundret. För Björkvall innebär det att hon endast får möjlighet att rida sena kvällar.
– Jag tar den tid som finns. Vi är många kvinnor som rider och tycker att kommunen borde satsa mer på ridsport, så som de gör med hockeyn eller skidåkningen.
Hon tycker att kommunen borde ta över byggnaden som de gjort med ishallen då ridklubben bedrivs ideellt och det hinner de inte med enligt henne.
– Gällivare håller på bli en kommun där kvinnor inte vill bo. Det är väldigt tråkigt och det har länge varit så att de aldrig funnits pengar att lägga på ridklubben, säger hon.
Förhoppningen från hennes sida är att de ska ha möjlighet till rejäla träningar som inte begränsar de som vill rida i Gällivare. Annars menar hon att det blir fler kvinnor som lämnar kommunen.
Ridklubben Dundret stängde ett av två ridhus år 2017 då taket var nära att rasa in på den ena byggnaden.
– Ganska snabbt bestämde man sig för att bygga ett nytt ridhus men det har dragit ut på tiden och är fortfarande inte i mål, säger Susanne Östman, ordförande vid Ridklubben Dundret.
Tanken var att det nya ridhuset skulle stå klart 2021 och att de skulle kunna rida där under vårterminen. Men nu blir slutbesiktning i mars vilket gör att de tappar hela vårterminen.
– Kön till ridklubben beror mycket på att vi bara har ett ridhus men också på att det finns ett stort intresse för ridsporten i kommunen.
Enligt henne får de jobba i motvind då de blir ifrågasatta av kommunen när de vill utöka verksamheten.
– Vi vill se ett mångfaldigt idrottsliv här men andra föreningar behöver inte anhålla personal som städar och sköter anläggningarna, för de sköter kommunen. Men med oss vill de inte sköta det och frågar om vi verkligen behöver fler tider och hästar trots den stora efterfrågan, säger hon.