Statsbidrag läggs på hög

När minoritetsspråklagen trädde i kraft i april 2000 tillförsäkrades alla med finska, tornedalsfinska, samiska, jiddish samt romani som modersmål rätten att kommunicera på sitt språk i kontakter med flera av det svenska samhällets offentliga funktioner. En stor del av ansvaret för lagens implementering i minoritetsspråkgruppernas dagliga tillvaro lades på kommunerna. Ett medföljande statsbidrag, drygt en miljon årligen, skulle under några år täcka de eventuellt ökade kommunala kostnaderna. I Gällivare har dock situationen varit den omvända. Samlas på hög Här kan inte minoritetsspråklagen sägas ha ökat kommunens kostnader utan tvärtom spätt på kommunens statsbidragsintäkter. De så kallade minoritetsspråkmedlen har samlats på hög. Ett annat sätt att se på saken kunde vara att pengarna använts till annat. Inför årsskiftet fanns enligt uppgift merparten, närmare två miljoner, av de extra statsmedlen orörda. Av redovisningen av de i och för sig många enstaka fall sedan 2001 då utbetalningar ansetts ha en koppling till lagen framgår bland annat taxi-resor, annonsering i länspressen och lokala annonsorgan, bokinköp, hotellräkning samt ?löner?, enligt uppgift kopplade till personalspråkutbildningar. Den största enskilda posten, drygt 48.000 kronor, gäller dock utbetalda medel till ortens finska förening. Ansvariga för utbetalningarna är kommunens informationsfunktion, under kommunstyrelsen, som hittills också kan sägas ha haft ett kommunalt lagtolkningsföreträde. Har aldrig informerats Nu ifrågasätts den kommunala hanteringen av både minoritetsspråklagen och det medföljande statsbidragen av två av kommunens tyngsta nämndsföreträdare, ordförandena i social- respektive barn-, utbildnings-, och kulturnämnden, Göte Henriksson och Weine Backman, båda (s). Nämnderna har aldrig informerats om lagen och de extra statsmedlens eventuella användningsmöjligheter. Samtidigt ansvarar nämnderna för två av de samhällssektorer där minoritetsspråklagen ska tillämpas ? barn- och äldreomsorgen. ? Man kan ifrågasätta att det ska ligga på det bord det ligger i dag. På tjänstemannanivå. Det är ytterst tveksamt. Det är dessutom beklämmande att vi inte fått information, säger Göte Henriksson. Samisktalande personal Beslut har tagits i socialnämnden, efter en motion av Lennart Sammelin (m) om inrättandet av ett samiskt äldreboende vilket nämnden menar ligger inom minoritetsspråklagens tillämpning. De väntade extrakostnaderna vill man dock ha täckning för. ? Vi vet inte i dag om vi kan använda pengarna överhuvudtaget eftersom vi när vi sökt information själva fått ganska hårda tolkningar i första diskussionen då vi tog opp det. Då skulle det inte gå. Vår tolkning är att det är pengar vi ska kunna använda oss av, säger han. ? Vi måste garantera att vi har tillgång till samisktalande personal inom ett av våra äldreboenden alla tider på dygnet vilket kan medföra en extrakostnad för nämnden i samband med utbildningar bland annat, säger Göte Henriksson. Han anser att kommunens ekonomichef är ansvarig för att berörda nämnder inte informerats. ? Det är närmast deras plikt att låta oss veta att det faktiskt finns pengar till insatser på det här området eftersom lag är lag och vi oavsett pengar måste följa lagen. Enligt kommunens ekonomichef Göran Sandström har dock ekonomifunktionen inget ansvar i sammanhanget. ? Det här ligger helt på en annan tjänstemannafunktion, säger han. ?Det hela är underligt? Weine Backman menar att BOUK-nämnden överhuvudtaget inte kunnat ta ställning till vilka åtgärder som måste vidtas inom barnomsorgen i Gällivare med anledning av lagen eftersom man inte informerats i något avseende. ? Visst kan vi läsa lagen själva. Men frågan är hur man ska kunna vidta någon åtgärd om man inte informerats om lagens innehåll och krav och ett eventuellt gemensamt kommunalt förhållningssätt. Det hela är underligt, säger han. ? Och för att dela ut medel behövs också politiska beslut eller delegation för någon tjänsteman och självfallet borde vi ha fått information i alla de här delarna eftersom det nu är frågan om en följd av år då medlen utbetalats och som lagen gällt och det är märkligt att vi inte fått den, säger han Gemensam ?policy? Enligt uppgifter till Kuriren från kommunens informationsavdelning ska en gemensam ?policy? gällande minoritetsspråklagens tillämpning tas fram inom kommunsamverkan Kraftfält Norr, Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokks kommuner. Därefter kommer ett kommunalt minoritetsspråkspolitiskt program att tas fram. Något integrationsminister Mona Sahlin ansåg borde ha skett för länge sedan när hon besökte Gällivare tidigare i år. Kommunstyrelsens ordförande Tommy Nyström (s) anser att han är för dåligt informerad om minoritetsspråklagen för att kunna ge någon kommentar i dagsläget. ? Jag ska kontakta kommunchefen om det här, säger han ? Vill man ha information ska man också få det. Det är ju självklart. Men kanske har man inte begärt några medel och därför inte fått det heller, säger han. Årets tilldelning av statsbidraget som är knutet till minoritetsspråklagen, vilket sker via länsstyrelsen, kommer att kräva någon form av konkret åtgärdsprogram från kommunernas sida. kenth.bergmark@kuriren.com 0970/101 80