Sorgen vändes till ilska mot LKAB

Ylve Reinesund kan inte vrida tiden tillbaka.Hennes son Fredrik och hans far Kenneth, far till två av hennes övriga fem barn, är borta för alltid. Deras liv släcktes en vanlig arbetsdag i Malmbergsgruvan när den mobilupphängda arbetskorg de arbetade från störtade till bottnen i det 100 meter djupa schaktet.I ett slag ställdes Ylva Reinesund och hennes familj inför den djupaste av sorger och frågeställningar.I förrgår vändes sorgen i ilska när hon informerades om att Arbetsmiljöverkets beslut att förbjuda gruvföretaget LKAB att använda mobilkranar skulle överklagas.Skrev ner tankarna
Under några nattliga timmar satte hon sina tankar på pränt. Rad efter rad av personliga erfarenheter och slutsatser utmynnande i en övertygelse - det får inte hända igen och det får inte hända någon annan.Konkret hänvisar Ylva Reinesund till vad hon anser varit bakgrunden till dödsolyckan. Långvariga och vanmässiga verträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter.- Arbete från arbetskorg under kran eller truck tillåts endast vid tillfälligt och kortvarigt arbete. Etableringen av en ny huvudnivå är inte något kortvarigt arbete. Kranen ska också vara av en sådan konstruktion att den kan manövreras utan att pendling eller svängningar uppstår som vållar obehag för de som arbetar i arbetskorgen. Arbetskorgen ska också kunna hissas upp och firas ned i en hastighet lägre än 0,5 m per sekund, säger hon .Arbetsmiljöverkets skadefrekvensstatistik är betecknande för gruvindustrins förhållningssätt menar hon.Stor press
2001 var olycksfallsfrekvens inom industriell mineralutvinning 26,7 olycksfall per 1.000 förvärvsarbetande medan medelvärdet för samtliga näringsgrenar var 8,5 olyckor per 1.000 förvärvsarbetande.- Det beror på den press entreprenörerna utsätts för. Tidsplanen för huvudnivå ska hållas till varje pris. Det lägger ribban för hur man jobbar och den som ifrågasätter det är en gnällkärring. Man skickar också ut de yngsta att göra jobb som de erfarna äldre vägrar utföra. En månad före olyckan brast en vajer i den korg Fredrik jobbade från och den slog in i bergväggen. Trots att han försökte visa sig tuff för mig, medgav han att han blivit rädd. Den incidentrapport han skrev brydde sig ingen om det visar var man lägger nivån, säger Ylva Reinesund.- Produktionen är alltid det viktigaste. Håll inte på och tjafsa, är regeln. Pengarna styr och känslor och liv får komma i andra hand. Det vet jag från släktingar som jobbat där i generationer. Men ska man finna någon mening alls i Fredriks och Kenneths död måste man besinna sig vid LKAB och följa lagstiftning och Arbetsmiljöverkets beslut och arbeta för att förbättra säkerheten. Jag undrar hur ledningen vid LKAB skulle göra om de som jag hade fått stå vid resterna av sina barn liggande på en bår på sjukhuset, säger hon. Hon konstaterar att olyckan inte getts någon större uppmärksamhet på Metalls hemsida. Att en blomsterkvast och en blombukett varit den enda markering av medkänsla från gruvföretaget och metallfacket.

Sorgen vändes till ilska mot LKAB

Gruvolyckan i Malmberget i maj i år krävde två liv. Far och son. Nu ber Ylva Reinesund, mor till Fredrik Oskarsson, ett av offren, att gruvföretaget LKAB följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter.